Ta tillbaka julens budskap!

Läste nyligen en artikel av Siewert Öholm i tidningen Världen idag som berörde mig starkt eftersom jag själv haft likande tankar under många år. Han skriver om hur julen i vårt sekulariserade Sverige helt har tappat sin kärna. Allt tycks numer handla om att köpa, köpa, köpa och äta, mysa och må. "Kommers och kalorier har tagit över och effektivt tömt julen på sitt idéinnehåll" som han uttrycker det. Han frågar sig var högtiden, friden och Frälsaren tagit vägen i allt detta? Och precis det samma har jag som kristen frågat mig många, många gånger. All denna snedvridna hets har tidigare fått mig att nästan ogilla julen. Jag har nämligen känt mig nästan kvävd av att förväntas leva upp till "julkraven" och mitt gensvar har då blivit att jag undvikit julen i det längsta och sedan stressat som en galning dagarna innan jul för att få ihop julklappar till de närmaste. Men hur låter det? Ogilla julen. När julen ju faktiskt handlar om den som ligger allra närmast mitt hjärta! Min Frälsare som kom till jorden. Är det nån som borde fira så är det ju jag!! Men jag har liksom låtit sången i mitt hjärta kvävas av de ytliga kraven och har dessutom känt mig ytterligare nedslagen av att tänka på alla ensamma och alla barn som far illa under jul. Glädjen över Frälsaren har många gånger känts långt borta i allt detta.

Men inför denna jul har jag bestämt mig för att liksom Siewert återerövra julens sanna innehåll! Därför blev jag så glad när jag läste denna artikel som satte ord på mina tankar och dessutom gav mig konkreta saker att göra för att låta Frälsaren i sanning bli huvudpersonen under julen. Siewert sätter på ett så fint sätt alla traditionerna i rätt förhållande till budskapet om Frälsaren. Han börjar med adventsljusen och stjärnan i fönstret. När han tänder varje ljus vill han tacka Gud och varje gång han tänder stjärnan vill han be att fridens budskap ska nå ut till allt fler. Julkrubban tar han fram redan tidigt i advent och ställer den på en tydlig plats i hallen för att vara en "relif till alla matkassar och paket jag kommer att dra hem". På själva julafton vill han i barnens julstrumpa även skicka med en kort och glad morgonbön. Han vill under förmiddagen ta med barnbarnen till kyrkans julkrubba och julklappsöppningen på kvällen inleds med en julpsalm och läsning av julevangeliet.

Så vill även jag att vår jul ska vara! Likt Siewert har vi nu första advent börjat att be en kort bön varje gång vi tänder ljuset på köksbordet. Vi ber att allt fler ska få lära känna Kristus och få lära känna den sanna friden. Att ensamma ska hitta gemenskap och trasiga familjer bli hela. Jag har också satt en granriskrans på ytterdörren. Den har jag dekorerat med äpplen och kottar, men också med nypon som bildar :"Joh 3:16" Bibelordet som talar om julens budskap. Jag funderar även på vem i min närhet som är ensam och som kan behöva en extra uppmuntran i form av en julblomma med en liten hälsning om frid. När jag på detta sätt får ta med Jesus i alla förberedelser jag gör har jag fått julglädjen tillbaka! Jag pyntar som aldrig förr och har i år med glädje börjat i god tid med julklapparna. Detta ger ju mig också tid att lägga extra omtanke i gåvorna, kanske tillverka en och annan själv och göra fina paketinslagningar. Så som jag ju vill och alltid velat att det ska vara! Siewerts tips om julbön i julstrumpa tänker jag också ta till mig. Jag kommer att göra allt i min kraft för att på julaftonsförmiddagen komma mig med barnen till en julkrubba om det finns inom rimligt avstånd där vi ska fira och på julaftonskvällen kommer vi fortsätta den tradition vi haft under några år; att låta alla närvarande barn dramatisera julevangeliet allteftersom det läses högt av någon av de äldre. Stilla natt ska vi sjunga och Frälsaren och den sanna friden kommer att vara närvarande som aldrig förr under denna jul. Vilken lättnad. Vilken glädje!!

"Ty så älskade Gud världen,

att han utgav sin enfödde Son.

För att var och en som tror på Honom,

inte ska förgås utan ha evigt liv."

Joh 3:16

Öva treans tabell på ett roligt vis!

Det tillklippta äggkartongbitarna

Båtarna börjar fyllas med folk :)

Fösta båten har kommit ut på havet.

Allt fler båtar kommer ut på havet och tabellträningen är i full gång!

Min 8-åring har nyligen börjat med multiplikation i skolan. Detta är ju då lite nytt och inte helt lätt att förstå på en gång. När jag så idag höll på att klippa till äggkartonger till ett pyssel jag ska göra med dagbarnen, kom jag på ett roligt sätt att både åskådliggöra och träna treans tabell som är den tabell han ska lära sig denna vecka. Jag skulle nämligen ha tre kupor långa äggkartongs bitar till snögubbar och nu såg jag ju plötsligt treans tabell växa fram.

Jag kom då på att varje bit kunde vara en båt. En båt som rymmer tre personer. Jag lade dit kulor som fick föreställa personer. Tio båtar stod nu på bordet, men vad skulle de göra? Jo, jag kom på att de stod i en kanal och skulle slussas ut till stora vida havet via en sluss. Ett par blå bitar silkespapper fick föreställa hav och ett par toalettpappersrullar fick vara sluss. Klart för att leka fram treans tabell!

Jag hämtade Nonno (8-åringen) och förklarde vad det hela gick ut på. Alla båtar stod då i kanalen. Sedan började jag köra in båt efter båt genom slussen ut till havet och för varje gång frågade jag då hur många personer det nu var ute på havet? I början i tur och ordning, men sedan kom plötsligt två båtar fram och försvann från havet, fyra försvann osv. För varje gång fick han svara hur många personer det befann sig på havet. Jag frågade om han förstod vad de olika siffrorna står för i t ex 3*4. han svarade då nej och jag förklarade att första siffran är ju antalet personer och den andra siffran antalet båtar. Han förstod då detta efter en stund. Så fortsatte vi att träna och så småningom flyttade jag bort och dit båtar lite hur som helst och han fick säga talet och svaret. Var det alltså fyra båtar på havet, sa han: 3*4 är lika med 12 osv.

Efter 15 minuters träning på detta sätt var han helt säker på 6 av de 10 talen i treans tabell. STORT framsteg. I början fick han till och med tänka en god stund på 3*1 och 3*2. Han hade alltså inte riktigt förstått sammanhangen. Men med dessa båtar med tre personer i varje blev det tydligt hur det hela hänger ihop. Sen kom jag på ett kul sätt att åskådliggöra 3*1,3*2 och 3*3. Jag hade nämligen just då tre stycken 3-åringar i huset. Ställde dem bredvid varandra eftersom och frågade hur många år de var tillsammans. Alla tre blev ju då 3*3 = 9 =)

På liknade sätt kan man ju också träna andra tabeller. Till tvåans tabell kan man t ex använda playmobil-gubbar eller barbiedockor och fråga hur många ben som nu passerat eller dyl. Till fyrans tabell kan man använda leksaksbilar som kör upp på ett bilgarage och fråga hur många hjul som finns i garaget. Bara fantasin sätter stopp för hur man kan träna de olika tabellerna på olika sätt :).

Sy egna ärtpåsar och sprid glädje!

Inspirerad av lilla a har jag sytt ärtpåsar! Min yngsta dotter fyllde 3 år igår och detta tyckte jag var en perfekt present till henne.

Det är roligt, billigt och enkelt att göra dessa härliga påsar som inbjuder till så mycket lek och rörelse. Man bara tar ett tyg man har hemma, klipper till i lagom storlek (jag tog ca 17 cm på bredden och ca 85 cm på längden) viker tyget räta mot räta och syr ihop det på långsidan. Sedan klipper man i lagom stora bitar (jag tog 8,5 cm per bit). Därefter syr man ihop de små rören i ena sidan och vänder sedan ut dem så rätan kommer utåt. Häll i lagom mycket kikärtor så att det sedan går att sy ihop dem fyllda på andra sidan. Jag valde att göra som lilla a och sydde ihop andra sidan på tvären så att jag fick tetraformade ärtpåsar. Vek bara in kanterna och sydde en smal raksöm rakt över. Kan vara lite pilligt när påsen är fylld med ärtor, men det går.

Presenten blev succé! Inte bara för det lilla födelsedagsbarnet, utan även för hennes storebröder som är 8 resp 10 år gamla och även pappa i huset var med och hade kul med dessa ärtpåsar. De gjorde balansövningar med en påse på huvudet och de andra utlagda i en bana de skulle ta sig runt utan att påsen på huvudet ramlade av. Sedan avancerade de och skulle för varje vända plocka upp en påse utan att tappa den på huvudet. De kastade prick på några små godedjur, de kastade till varandra, de kastade och försökte träffa korgen. En av kalasgästerna jongllerade med tre ärtpåsar...

Ja, möjligheterna är oändliga och passar tjejer och killar i alla åldrar. Detta faktum fick mig att inse att detta blir en perfekt present att skicka med i Julpaketet vi ska skicka via Hoppets Stjärna. Vi ska packa en banankartong med mat, hygienartiklar och leksaker till en behövande barnfamilj i ett annat land. Eftersom man inte riktigt vet vilka barn som finns i hemmet som får paketet är det ju därför bra om leksakerna kan passa ett stort spektra av barn. Jag tänker att några hemsydda ärtpåsar kan fylla det kriteriumet. Så nu är det bara att ta fram lite mer tyg och sy ännu fler ärtpåsar. Och det gör jag så gärna eftersom det är så roliga att sy och det ju är lycka att tänka på att ett barn någonstans ska få glädje av dessa!

Här kan du hitta fler lekar med ärtpåsar!

En snöflingeramsa

Vi har fått en massa snö här! Vi har förstås lekt så det står härliga till i den. Idag på förmiddagen var vi ute i 3 timmar och byggde snölykta, grävde, klättrade och åkte stjärtlapp. Superskoj!!

På eftermiddagen tyckte jag så det passade bra att ta fram en snöflingeramsa från ifjol. Ramsan fick jag förra året här ifrån .

I den här burken bor ramsan, vanten och flingorna :)

Barnen tycker det är mysigt och spännande med fina burkar. Och när man tar fram en pedagogisk burk vet de att något är på gång och uppmärksamheten vänds mot burkens innehåll.

När jag börjar ramsan ser det ut så här...

...och när den avslutas så här. Barnen blir lika fascinerade av istappen varje gång :)

"Fem små snöflingor satt på ett tak.

En sa jag vill ut och yra, så var de bara fyra.

Fyra små snöflingor satt på ett tak.

En sa jag vill ej va mé , så var det bara tre.

Tre små snöflingor satt på ett tak.

En sa jag vill ut och gå, så var det bara två.

Två små snöflingor satt på ett tak.

En smalt sen, så var det bara en.

En liten snöflinga så ensam var.

Men den blev en istapp, så var det ingen kvar"

När man kommit till istappen kan man göra den här ramsan. Barnen tycker det är roligt när flinga efter flinga kommer tillbaka igen...

"En liten snöflinga så ensam så

Då kom en till och så var de två.

Två små snöflingor började att le.

Då kom en till och så var de tre.

Tre små snöflingor blev alldeles yra.

Då kom en till och så var de fyra.

Fyra små snöflingor ville inte hem!

Då kom en till och så var de fem.

Fem små snöflingor började att sporta.

Men då kom solen fram och så var dom borta!"

Barnen tyckte det var jättemysigt när vi gjorde dessa ramsor kring köksbordet och ville höra dem om och om igen. Och lilla L 3 år, hade full koncentration och höll eftersom upp så många fingrar som det var flingor kvar.

När vi slutligen ramsat färdigt var barnen helt inne på att räkna och började räkna hur många ljuslyktor det stod på bordet, hur många muggar vi hade, hur många barn det var osv. Så härligt när man ser hur de njuter av att lära!

Glittriga L

Denna vecka är "L" veckans bokstav och idag fick barnen pyssla egna L. Busenkelt och jättefint blev det! Vi gjorde L:en genom att först ta en glasspinne och sedan limma fast en avklippt glasspinne nertill (jag använde limpistol). Sen fick barnen måla sina L med flaskfärg. När färgen torkat penslade de på Artmedium och strödde på glitter och satte fast lite paljetter. Voila! Ett jätteenkelt pyssel som även de allra minsta barnen klarar!

En liten hemgjord bok

Omslaget gjort av en bit tjock papp och illustration och text limmat med vanligt papperslim

Min 5-åring har precis knäckt läskoden! Vi lånade en enkel bok från biblioteket med en mening per sida. Den lyckades hon läsa själv med lite hjälp hur vokalerna skulle låta (t ex långt eller kort a). Lyckan var total och om och om igen ville hon läsa denna lilla simpla bok. Då vi inte hade fler nybörjar böcker hemma fick jag tanken att göra en egen åt henne! Ända sedan jag var liten har jag nämligen älskat att göra saker själv och att skriva en egen barnbok har många gånger lockat mig.

Så jag hittade på en liten enkel historia på rim (hon är väldigt förtjust i rim just nu också) med en mening per sida. Sen var det ju det här med bilder. Trodde mig inte om att kunna rita själv, men otålig som jag är provade jag ändå och så satte jag ihop den lilla boken. Min 5-åring (som är ännu mer otålig än jag) tyckte produktionen tog på tok för lång tid och kunde inte vänta att på att få läsa den!

Efter några dagar var den i alla fall klar och hon har läst även den flera gånger. Hon läser och läser och är överlycklig att helt plötsligt förstå skrift. I affären läste hon på matlistan och blev lika lycklig varje gång hon förstod ett ord. Och hon hittar ord på mjölkpaket och skyltar och läslusten kunde inte vara större! Så härligt!

Och jag har blivit ännu mer sugen på att försöka mig på att skriva ännu en barnbok. Tänk, tänk om man någon gång skulle kunna skriva en riktig barnbok som publicerades?! Ja, en liten dröm är det. Jag erkänner. Vi får väl se, men fler hemproduktioner kommer det säkerligen att bli i alla fall.

Ett av uppslagen i lilla boken

Rensa i röran vecka 3

Detta blir veckans Rensa i röran projekt; att rensa i vår överfulla hall!! Framför allt är det jackor det finns ett överflöd av, men även skor. Det är ju den här övergångsperioden med ibland kallt, ibland mildare och alla möjliga varianter på kläder finns framme. Men med fyra barn i familjen blir det förmycket i vår trånga hall. Så rensning it is!!

Ett till rum och härliga utsikter

Äntligen har jag en kamera igen!! Min man fick plötsligt en idé hur han skulle laga den och det funkade! Så nu kan jag göra inlägg med fler än en bild per inlägg. Blir roligare så och så kan jag steg för steg visa hur vi tillverkar olika saker framöver.

Så här kommer nu hela två nya bilder från vårt barbiehusbygge. Först vill jag visa det nya rummet som vi gjort. Det kommer troligen att bli ett kök. Sidoväggarna har ljust gult papper till tapet och den bakre fondväggen blått silkespapper. Golv och tak har mörkblått papper. Som ni ser har även två fönster kommit upp. Röda denna gång, då jag tycker blått, gult och rött blir fint ihop. Utanför fönstren skymtar härliga fjällvidder. De fick vi till genom att bara klippa ut fina bilder från en tidning och sedan klistra fast på baksidan av fönstren. Tjusigare än en liten bit av ett stolsben, en tråkig vägg eller nått annat trist som annars skulle skymta fram genom rutan.

I sovrummet som jag tidigare visat har det vita fönstret vi gjort kommit upp. Även där finns en härlig fjällvy som Barbie kan vila sina ögon på när hon vilar sig på sängen.

Lite mer saker har vi också gjort. Men de ska jag visa en annan dag. Under tiden ska jag drömma om att vi också får så vita fina vyer utan för fönstret i vinter och att jag också ska få åka mycket skidor som killen som skymtar där utanför Barbies fönster!

Lite väl mkt envägskommunikation va?

Men hallå släkt, vänner och cyber vänner! Nu tycker jag allt ni kan bli lite bättre på att kommentera! På alla bloggar man kikar in på står det också en liten rad om att bloggaren skulle uppskatta en kommentar, ett avtryck, en liten rad...Det gäller även mig vill jag bara lite fint berätta :) Den där nollan ser så jättetrist ut ju!

Ha en skön helg alla!

Rensa i röran vecka 2 - efterbild

Här kommer så efterbilden på veckans rensa i röran. Detta gjorde jag faktiskt redan i onsdags och det var tur det, för senare på kvällen blev jag sjuk och har inte orkat någonting! Men faktum är att denna rensning gick ännu fortare än förra veckan. Endast en kvart tog det att hälla ut allt, lägga alla vantar och handskar som hade makar och var hela ihop, lägga allt som skulle slängas i en hög, alla raggsockar i en hög och alla arbetshandskar som hör hemma i förrådet i ytterligare en hög. Sedan dammsuga ur lådan och lägga tillbaka alla brukbara vantar och handskar i prydliga rader. Skräpet slängdes på ett kik och arbetshandskarna fick maken ta hand om. Alla sockarna parade jag ihop och lade tillsammans med mössor i en annan låda. Och då städade jag ju den först också så att sockorna fick hamna i ordning på direkten. Så veckans rensa i röran resulterade i hela två rensade och prydliga lådor i hallen! Och det på mycket mindre tid än jag kunde drömma om! Det är det som är det fina med denna utmaning. Ställen som varit röriga i evigheter och som man dragit sig så för att ordna visar sig nu en efter en vara super lätta att städa. Om man bara tar det en kvart i taget, blir det inte jobbigt.

En säng av kartong

Nu har Barbie fått en säng att sova i också. Den är gjord av kartong och gammalt spilltyg vi hittat här hemma. Kudden på sängen är en gammal nåldyna jag hade sen förut. Ett överkast är under tillverkning. Så länge får Barbie nöja sig med att ha det enkelt bäddat på detta vis :).

En bildserie för hur man gör sängen finns här.

Rensa i röran Vecka 2

Detta inlägg skulle väl kommit i måndags, men bättre sent än aldrig. Veckans projekt blir i allafall en låda i hallen där vantar, handskar och tjocksockar ligger i en salig röra. Det är ju hög tid för att få ordning på detta nu när det börjar bli minusgrader. Senast i morse var en utmaning att hitta handskar till alla barn som skulle iväg....Nu ska det bli ändring på det!

Ett fönster

Ett stycke fönster till barbiehuset är tillverkat. Busenkelt. Man bara klipper ut en lagom stor bit kartong. Ritar ett kors på den och i korsen ritar man rutona. Sedan skär man ut rutorna och låter sin 5-åring måla. Tyvärr råkade det vara tejp på en del av kartongbiten, så då fastnade ju inte färgen särskilt bra. Vi limmade helt sonika på vitt papper. Inte supersnyggt, men jag tänker att ingen kommer att bry sig om det när fönstret väl sitter uppe.

Barbiehus av banankartong

Sovrum med tavla målad av Joy (5)

Idag har jag och Liva (3) varit hemma medan resten av familjen var i kyrkan. Vi var lite för förkylda för att åka. Men inte för sjuka för att orka pyssla! Inspirerad av Anki ville jag nu börja göra ett barbiehus av banankartong. Jag insåg ju att det är barbiedockor tjejerna har och då är det ju klart att det är de som ska få ett hus som passar dem.

Så när jag hittat en banankartong på vinden började jag och Liva att inreda den. Tillsammans bestämde vi vilka färger det skulle vara och så klippte jag till bitarna. Tillsammans strök vi sedan ut lim på pappersbitarna och satte fast dem på väggar och tak. Sidoväggarna har tapet av turkost silkespapper. Vi limmade dock först täckande vitt papper för att silkespapperetet ju är så tunt och kartongen lyste igenom. Den bakre väggen fick en fondtapet av blommigt presentpapper. Taket fick vitt papper (baksidan av presentpapperet). Slutligen målade vi golvet i en mörk nyans som vi fick genom att blanda nästan alla flaskfärgerna. Liva gillade att blanda till färgen vill jag lova och även limmandet gick hon in för med liv och lust! Grunden till husets första rum är klar. Innan jag fotade hann också en tavla komma upp på väggen. Sen var orken slut och förkylda jag har vilat och vilat och vilat resten av dan.

Fortsättning följer...

Vem behöver dyra dockskåp?

Tjejerna leker med huset och den skarpsynte

ser att en av dem kikar in genom fönstret.

På fredagkvällar är jag alltid hemma själv med barnen. Och då ska det ju vara fredagsmyyys! Men att sitta framför TV:n och stoppa i sig chips är inte jag. Inte alls! Och dessutom tycker jag inte det blir sådär jättemycket gemenskap på det sättet. Jag har därför velat styra fredagsmys-grejen ifrån TV-tittande och få barnen att upptäcka att man kan ha jätteroligt ihop på andra sätt en fredagkväll. Vi har spelat spel, nån gång har vi bara varit. Gjort lite olika saker, men ändå i samma rum och haft gemenskap. Men inget av detta har varit riktigt optimalt. Pojkarna vill oftast inte spela samma spel, och vill de det tycker kanske jag inte att det är det roligaste spelet. Och på sista tiden har även småtjejerna ofta varit vakna. Då funkar det ju inte alls med ett spel. Det har varit lite svårt med andra ord att hitta något riktigt bra att göra tillsammans.

Men så igår kom det bara till mig en en så underbar tanke. Jag låg i badet och alla barnen satt och la pärlplattor och åt popcorn. Plötsligt stod det helt klart vad vi kan göra på fredagkvällar! Vi kan ju pyssla!! Detta är något som vi alla gillar och alla kan vara med på sin nivå. Pysselinspiration hade jag redan eftersom jag i veckan läst flitigt på bloggen Kids Craft Weekly. Jag hoppade raskt upp ur badet och föreslog att vi skulle pyssla. Drog några av mina pysselförslag och barnen fastnade för att göra ett hus av kartong.

Sagt och gjort! Snart var alla i full gång med skapandet. Det klipptes ut möbler ur IKEA-kataloger, det limmades fast presentpapper på kartonginsidan. Det limmades och pysslades och då och då kom ett utrop om en ny idé för huset. Kreativiteten flödade och man såg i barnens ögon hur härligt de tyckte detta var! Minsta som inte fyllt 3 gjorde tavlor genom att klippa småbitar av färgade papper och limma fast på ett papper jag klippt till åt henne. Min 5-åring riktigt skuttade fram i sin lycka att få pyssla på detta sätt tillsammans och min 10-åring (som brukar vara den som vill se på TV) höll med om att detta var mycket roligare än att se på TV! Jag sa att detta hus kan vi ju ha som vårt fredagsprojekt framöver och det tyckte alla var en strålande idé.

Idag på förmiddagen har det byggts lite mer på huset. 5-åringen har gjort gubbar (det är vi i familen) av toarullar och flörtkulor. Det har kommit till en repstege och lite mer IKEA-möbler. Och mina två tjejer har lekt och lekt med detta simpla kartonghus. Och jag insåg att de hade precis lika kul med detta hemgjorda kartonghus, som de skulle ha haft med ett dyrt dockskåp köpt i affär. Och detta växer ju hela tiden. Fler "gubbar" ska tillverkas, husfasaden ska målas, fler rum ska göras av ytterligare kartonger osv osv. Jag tror vi har att göra ett antal fredagar framöver! :)

Sortera lego

Inspirerad av bloggen Förskoläraren har barnen idag fått sortera. Vi gjorde det väldigt enkelt. Hällde ut alla duplolegobitarna på golvet och så fick barnen sortera dem efter färg på de färgglada sittunderlagen vi b la använder vid sångstunder. Det gick lätt och var roligt. När sorteringen var klar byggde de fyra olika torn i respektive färg. Nästa gång hittar jag nog på något lite mer utmanande :)

Hösttavlor

Beklagar att bilden blev felvänd. Min kamera har gått sönder

och alla bilder är numera tagna med mobilen

Under några veckor har vi i omgångar jobbat med att göra hösttavlor. Det har varit en process som innehållit många olika typer av moment.

Allra först samlade vi in några stora härliga lönnlöv. Dessa fick sedan barnen måla på med flaskfärg och trycka på papper. Det finaste valde vi ut till tavlorna.

Sedan var det dax att måla ramarna. Barnen fick måla med höstens färger; gul och röd.

Nästa moment var att samla in olika saker från skogen (som vi även ska ha till annat). Lite av vad vi hittade kan ni se här.

Så till sist fick barnen idag välja vilka av dessa saker de ville dekorera sin ram med. De valde en sak i taget, pekade var den skulle sitta och så limmade jag fast med limpistol. För varje sak pratade vi ju då också om vad allt heter. En del nya ord som; ekollon, granbarr, eklöv, mossa osv förvärvades där. När tavlorna sedan var monterade och klara var barnen så stolta för sitt mästerverk! Tavlorna döptes till: "Höst 2010". De blir ett fint minne att ha från denna helt fantastiska höst som bjudit på så mycket sol, hög himmel och färgsprakande landskap tänker jag.

En liten tekanna

Jag är lite svag för engelska barnsånger. Jag och mina flickor tittar på youtube, sjunger med och lär oss. En och annan engelsk sång kommer också med på sångsamlingarna bland dagbarnen. Och de älskar det!

Ikväll snubblande jag över ännu en liten mysig engelsk barnvisa om en liten tekanna. Vi gillar att dricka te mina tjejer och jag och nu på hösten passar det ju bättre än nånsin med en kopp te eller hur! Så varför då inte också passa på att sjunga denna lilla söta visa tänkte jag. Visan heter "I´m a little teapot" och jag inte kan vänta på att få lära mina tjejer den imorgon när de vaknar. Av bara farten gjorde jag också en svensk översättning som jag tror mina barn och dagbarn kommer gilla.

Jag är en liten tekanna

kort och tjock

här är mitt handtag

här är min pip

När jag börjar koka

hör mitt tjut

Vippa på mig

ditt te rinner ut

Den engelska versionen kan du se och höra här.

Naturmaterial

Idag har vi varit i skogen och samlat material till vårt naturalfabet (vi ska göra ett liknande det här). Lek i koja hann vi också med och som en liten bonus såg vi två ekorrar busa i en ek :)

Rensa i röran vecka 1-efterbild!

Här kommer efterbilden! Lådan som jag trodde var ett stort hopplöst projekt, tog inte ens två kvartar att rensa och få i ordning. Detta gav verkligen mersmak! Imorgon startar jag med nästa låda i byrån!

Rensa i röran! Vecka 1

Före bild på lådan, efterbild kommer!!

Inspirerad av Cayenne hakade jag idag på en utmaning på Ulrika Gabriels blogg. Den går ut på att ha ett rensarprojekt varje vecka. Man kan rensa en pärm, en låda eller kanske en hel garderob. Storleken på projektet väljer man själv. Eftersom jag även jobbar efter Flyladys principer och veckans "zon" är sovrummet valde jag att samköra och rensa en låda i just sovrummet. Ställde timern på 10 minuter och hann rensa halva lådan! Kändes så bra och befriande! Nu ska här rensas!!!

Bokstavs pyssel

Bokstäver är roligt och det finns massor man kan hitta på med dem! Den här idén fick jag från Kids Craft Weekly och allt du behöver är: papper, vitt lim och något småplock från skafferiet. Vi använde små makaroner och koncentrationen var på topp när barnen byggde sina E som ni kan se.

E är för närvarande veckans bokstav. Jag har ändrat mig och i stället för att följa alfabetets ordning tar jag nu först barnen begynnelsebokstäver. Det har visat sig vara en hit! De kallar sin begynnelseboksav: "Min bokstav!" och är så stolta och det blir sen spännande och att prata om "din bokstav" och "pappas bokstav", "mammas bokstav" osv. En flicka som inte ännu fyllt 3 har t ex koll på vem i gruppen som börjar på A, att hennes pappa börjar på A och att hennes stora systers kompis börjar på A! :)

Idag en gyllene lövkrona

Idag fick jag tips från min underbara kollega Ylva på en bättre teknik för att få fina lövkronor. Igår såg de ju i ärlighetens namn mest ut som yviga midsommarkransar haha. Men idag med gula löv och gjorda med rätt teknik blev det en riktig kunga krona! Min egen helt underbara goa prins här hemma ställde glatt upp som kronmodell idag med.

Färgsprakande kronor av lönnlöv!

De soliga härliga höstdagarna avlöser varandra. Löven sprakar i de vackraste färger och jag bara njuter och fascineras av allt det underbara i vår natur så här års! Man vill på något sätt omfamna hela skapelsen och ta med alla färgerna in! Ett sätt att göra något fint av de stora vackra lönnlöven är att göra "Kungakronor". Denna idé fick jag igår från Ebba och jag var naturligtvis tvungen att prova! Så idag på eftermiddagen har vi gjort kungakronor. Lilla E cyklade omkring stolt som en tupp när han fick sin på huvudet och barnen såg så härliga ut där de for omkring med sina kronor.

Här finns en tydlig beskrivning på hur du gör kronorna. Mitt tips är att använda stora löv med långa stjälkar (eller vad heter det på löv?). Det blir betydligt lättare att få kronorna att hålla ihop då. "Sy" upp och ner genom löven så långt det går och försök gärna fästa lövstjälken i en av de andra stjälkarna. Våra lönnlöv var ganska gröna fortfarande, så för att få mer färg dekorerade vi dem sen med små röda blad från några buskar. Bege dig ut i färgprakten och låt kreativiteten flöda!!

Svampskogen here I come!!!

Blek taggsvamp plockad igår

Jag har nyligen börjat intressera mig för svamp! Jag älskar ju skogen och är en sådan som vill lära mig om allt jag ser. Så nu lagom till hösten när svamparna började ploppa upp överallt bestämde jag mig för att bli en svampplockare! Har tidigare aldrig vågat mig på detta, då jag haft uppfattningen att alla giftsvampar där ute bara väntar på att sätta klorna i mig. Men i år övervann jag min rädsla och började sakta och trevande försöka lära mig svamparnas mysterium. Lånade svampböcker på biblioteket (min man tyckte nog jag var en smula knäpp där i början, då svampböcker blev den stående kvällslektyren) och började gå på små svampplockar färder. Den första längre turen tog jag med min äldste son och resulterade blott i att vi gick vilse och tillslut kom hem hungriga och trötta med en tom korg. Vår (ja min son har blivit lika biten som jag) brinnande lust att lära om svamp hade dock inte försvunnit och sedan dess har jag gjort stora framsteg om jag får säga det själv. På en weekend uppe i Rättvik för några veckor gjorde jag mitt första fynd; gul kantarell! Lyckan var total! Någon vecka senare hittade jag efter tips av en svampplockare i skogen ett ställe med trattkantareller. Hurra! Så bara någon dag senare hittade jag ytterligare ett trattkantarellställe när jag var ute i skogen med dagbarnen. Jag känner mig vid det här laget som värsta trattkantarellexperten som ni säkert förstår.

Igår kom så nästa stora genombrott! Jag och ett par av barnen var vid ett av våra trattkantarellställen och då hittade vi också blek taggsvamp som jag nyss lärt mig om i en svampbok. Det var min 8-årige son som hittade den första och sedan gick han lyckligt och sa att han har blick för taggsvamp resten av eftermiddagen. Då jag genom boken lärt mig att blek taggsvamp hör till en av de bästa nybörjarsvamparna vågade jag mig på att plocka denna nya sort. Den ska enligt experterna helt sakna giftiga förväxlingssvampar, vara lätt att känna igen och dessutom smaka nästa lika bra som gul kantarell. Låter ju nästan för bra för att vara sant!

Första skörden av blek taggsvamp är nu rensad, skuren i bitar, sjuden i liten vatten och infryst i påse. Ska bli spännande att tillaga den någon dag och se om den är så god som utlovat.

Svampplockning är jätteroligt. Det är lite som att gå på en loppis och leta efter ett fynd tycker jag. Tjusningen är den samma och till på köpet får man en härlig naturupplevelse och får med sig mat hem alldeles gratis. Jag är lyrisk!

Kalas!!

Gissa temat på Noahs 8 års kalas!;-)

Vinnaren av Fridhemsloppet!!

Idag är jag en mycket stolt mor till Kaleb som överlägset vann Fridhemsloppet 5 km på tiden 23:45! Stort GRATTIS till dagens hjälte!

Busigt B

Barnen bygger busiga b ;-)

Idag har vi letat saker på b ute i skogen. Speciellt min 5-åring tyckte detta var roligt! Till att börja med hittade vi blåbär. De två mindre barnen stannade sedan där en bra stund och mumsade medan 5-åringen fortsatte att med liv och lust leta saker på b. Hon hittade barr, en blomma och ett blad. Jag lärde henne sedan att det som sitter på träden heter bark och på björken växer björknäver. Se där, några nya ord lades till i ordförrådet. Senare när vi åkte rutschkana nedför en stor sten nere på en gräsmatta kom hon på att hennes ben börjar på b. Hon hittade ett blad som var "blä" och "blött gräs". Sen började olika verb på b dyka upp. Hon kom på "busa" och började hoppa runt på gräsmattan medan hon sa om och om igen: "Jag busar, jag busar..."och skrattade och for runt. Sedan började jag brottas med henne och då kom hon ju på att" brottas" börjar på b. Sen låtsas- bråkade vi och ännu ett ord på b kom vi ju då på. Roligt och stimulerade för alla sinnen att på detta sätt "göra" orden på b.

Lite senare började barnen leka koja bakom några grangrenar som bildade en vägg. De tog då en liten bräda att ha till bord och medan de fotsatte att leka och lagade soppa och klädde julgranen och allt vad de gjorde, hittade jag på några roliga alliterationer som sammanfattade vad vi hade för oss;

"Busar bland blåbär och busiga barn. "

"Barnen bygger bord av bara en bräda."

Hemma vid sandlådan igen föll det sig så att vi byggde B med nypon i sanden vilket alla barnen glatt hjälptes åt med. Rött och grant blev det och lilla A visade stolt för sin mamma när hon sedan slutligen kom för att hämta.

En mysig eftermiddag var till ända och vi gick glada och rödkindade in.

Veckans bokstav

Förra veckan började jag med något vi kallar för "Veckans bokstav". Syftet med det är inte alls att försöka leka skola med barnen på ett sätt de inte är mogna för, utan helt enkelt möta den nyfikenhet på bokstäver som finns hos ett par av mina dagbarn och då samtidigt väcka intresset hos dem som ännu inte upptäkt detta. Det hela sker på ett mycket lekfullt sätt, då jag tycker det viktigaste i förskoleåldern är trygghet och den lustfyllda leken!

Jag började förra veckan med A och fortsätter sedan i alfabetets ordning vecka efter vecka. Som en introduktion första dagen visar jag bokstaven på ett kort, både versalen och gemenen. Jag säger vad den heter och hur den låter och barnen får säga efter. Sedan skickas kortet runt och barnen får titta närmare på den och om de vill följa dess form med fingret. Sedan sätts bokstavskortet upp på en central plats där alla ser den under veckan.

Under veckans gång leker vi sen på olika sätt med bokstaven. Ofta får jag en spontan idé och så gör vi det. Förra veckan då vi var i skogen, kom jag t ex på att vi kunde bygga "A:n" med pinnar. Barnen tyckte det var kul och en massa A:n fyllde snart en stor flat sten där mitt i skogen. När vi sedan lekte fantasilek bland träd och stenar upptäkte jag en gren som såg ut som ett stort A om jag bara lade dit en pinne. Visade barnen och de tyckte det var spännade att plötsligt hitta ett så stort A mitt leken!

Ett annat sätt är att skicka runt en sten och när man håller i stenen får man försöka hitta på något ord som börjar på den bokstaven. Om man inte kan hjälps vi åt och sedan kan man få rita "sitt ord" och jag skriver vad det är, t ex apelsin. Min 5-åring som redan kan skriva lite vill förstås skriva själv. Dessa små bilder ska jag sedan samla till barnens egen alfabets bok.

Idag började vi så med B. Då kom jag på att lägga olika saker på B i en tygpåse, en sak i taget. Vi sjöng en liten improviserad visa: "Jag har en liten påse, jag har en liten påse, kan du gissa vad det är?" och så skickade jag runt påsen och barnen fick känna från utsidan och försöka gissa vad som gömde sig i. Jag tog i tur och ordning; en boll, en bil och en liten bok. Barnen tyckte det var roligt och spännande och sa: "Igen!", "Igen!" för varje gång. För varje sak gjorde jag dem också uppmärksamma på "b-ljudet" i början av varje fynd i påsen. Mycket uppskattad lek.

I eftermiddags när vi var ute i sandlådan gjorde jag spontant ett B med fingret i sanden. Och så kom vi på att lägga stenar i bokstavsspåret. En annan dag kanske vi lägger röda nypon i stället, då sandlådan omges av en massa nyponbuskar.

Imorgon tänkte jag att de ska få leta saker på b ute. Kom ju på att det finns en massa saker som börjar på b ute i naturen; blad, blomma, blåbär, barr osv. 5-åringen ska sedan också få försöka skriva orden de hittar på speciella lappar som jag tänkte vi kunde samla i en kista och kalla "Vår hemliga ordkista". Men bara om lusten finns där! Jag vill på intet sätt påtvinga någon skrivträning, utan allt ska ske i lust och glädje. För som sagt. Den glädjefyllda leken är ledordet här hos mig! För varje bokstav kommer vi säkert på nya sätt att leka vår veckas bokstav. Vi ska improvisera och ha roligt och samtidigt lära en massa nytt!

Kul med färgen gul!

Just nu pågår tema färger och först ut är färgen gul. Jag tyckte gul var passande att börja med då löven just nu börjar skifta i de gula nyanserna. Vi sjunger sånger om gul, leker Kims lek med gula saker (f ö väldigt uppskattat av barnen) och igår letade vi gula saker i vår omgivning. Det är jätteroligt och plötsligt ser man gult överallt! På postbilen, sandboxen, garageportarna, buskarnas blommor, korset i svenska flaggan som hänger hos grannen, lite gult på styvmorsviolerna, ett par spadar i sandlådan osv osv.

Idag gick vi istället till skogen och samlade gula saker att ta med hem. Vi hittade förstås massor av gula björklöv och även flera olika sorters gula blommor. På eftermiddagen skapade vi sen små gula tavlor av våra fynd. Barnen älskar att limma fast saker och gick in med liv och lust för denna uppgift. När våra gula fynd var slut, var också alla små tavlor klara. Framöver kommer vi också att göra röda, gröna och blå tavlor allt eftersom vi jobbar med de olika färgerna. När sen alla färger är klara ska barnen få samla alla sina färgtavlor på ett enda stort ark och få ett fint konstverk med alla grundfärgerna representerade att ta med hem till mamma och pappa. Har på känn att jag kommer ha ett litet gäng mycket stolta små konstnärer här när den dagen kommer :).

Gubben höst

Hösten är här och med den alla härliga färger och inspiration för höstiga teman. Med dagbarnen ska jag b la sjunga "Gubben Höst" och då ville jag ha en Gubben Höst att ha med på sångsamlingen. När jag rotade på vinden igår hittade jag en gammal stickad docka som jag gjorde i 6:an. Perfekt början! Dockan fick en mossgrön luva av garn, målarpallet, pensel samt några höstiga löv och så var Gubben höst född! Målarpaletten har jag gjort av en bit vit plastlock, färgat papper och lite ståltråd. Klippte ut en lagom stor platsbit och limmade fast små cirklar av papper i olika färger. Sedan gjorde jag ett handtag av ståltråd. Trädde ståltråden igenom gubbens hand innan jag fäste den i färgpaletten. I andra handen fäste jag på samma sätt en liten pensel. Ska bli kul att ta med honom på vår gemensamma träff imorgon!

Gubben höst tänk nu målar han

björken i gult

och med regnmoln intvålar han

hela skyn så fult

Ner ur grenarna skakar han

äpplen med hast

Hela sommaren makar han

undan med sin kvast

I vår hage spatserar han

och plockar blad

och små svampar planterar han

på sin promenad.

Matte i sandlådan

Med små pinnar, nypon och blad har vi skola i sandlådan idag! Roligt och lärorikt!! :)

En stilla reflektion efter en avslutad inskolning

Har precis skolat in ett nytt barn här hos mig. Det är en jättesmidig liten kille på 3 år som mamman redan från början sa är öppen och har lätt för nya människor. Han har aldrig varit svår att lämna osv. Ett lättinskolat barn helt enkelt. Och det har stämt. Från början tog han mig, hans nya dagmamma till sitt hjärta. Han ger mig goa kramar och pratar så glatt och har inte gråtit när mamma gått en enda gång. En sk dröminskolning.

Dock har jag gjort en mycket intressant observation under dessa två veckor; ögonkontakten. Han söker ögonkontakt hela tiden. Vi sitter vid sandlådekanten och vi pratar. Ögonkontakt nästan oavbrutet. Vi äter mat. Han sitter bredvid och tittar mig i ögonen ofta, ofta. Vid sångsamlingen ser jag såklart på alla barnen. Men han söker den speciellt och jag stannar upp lite extra vid hans ögon. Vi läser saga. Han sitter i knät med ryggen mot mig och vrider då och då upp huvudet mot mina ögon. Vi leker med bilar. Vi hoppar i regnet. Vi leker koja i skogen. Ögonkontakt. Ögonkontakt. Ögonkontakt. Under denna tid har jag kunnat ge honom all ögonkontakt han behövt. Bara haft ett annat dagbarn här under tre av dagarna förutom min egen dotter, och då inte ens hela dar. På detta sätt har jag blivit en trygg vuxen för honom. Vi har knutit an. Han har fått en trygg och bra start. Och jag tänkte i mitt stilla sinne. Om denna redan trygga kille som dessutom är 3 år och har vana från en tidigare dagmamma behöver all denna uppmärksamhet under inskolningen, hur mycket behöver då inte en liten osäker 1,5-åring det? Jag bara undrar. Hur mycket ögonkontakt och anknytning kan de erbjuda på ett dagis där det kanske finns 20 andra barn samtidigt varav flera är nya och också inskolas? Det är bara en stilla undran. Vad händer i dessa små barns själar när de inte får den ögonkontakt de säkerligen liksom min nya kille söker? När de måste lämnas i en miljö utan möjligheten att tanka, tanka trygghet tills tanken är fylld? Jag får lite ont i magen när jag tänker på detta. Detta är bara en stilla reflektion efter en heldag med nära, nära kontakt med ett litet barn som lämnats i min vård och som lärt sig lita på mig.

Att gräva guld i blåbärsskogen

Idag på eftermiddagen drog jag och dagbarnen till skogen. Vi byggde en koja mot ett träd med långa grenar, vi byggde hinderbana med saker skogen har att erbjuda och vi klättrade upp och ner för spännande stenar som fanns samlade i något som kan liknas vid ett litet stenrike. Fast det där sista var det mest barnen som gjorde. De klättrade upp och åkte ner för en sluttande sten och upp igen på en annan osv...och under tiden hann jag prova min nya bärplockare! Och vilken skillnad mot att plocka för hand!! Jag säger då det. På ett litet kick, utan nämnvärd ansträngning och med många avbrott då jag hjälpte barn att hoppa ner från en sten, balansera eller dra fram en stor stock hade jag fått ihop en halv liter. För mig är detta som att gräva guld! Förutom att de är underbart goda är det ju också en av de nyttigaste sakerna man kan stoppa i sig. Läs bara här! Jag ska fylla frysen med dessa dyrbarheter och sen koka härlig blåbärssylt som vi ska ha på frukostgröten i höst. Detta har jag tänkt på länge, men inte trott mig om att kunna genomföra. Att plocka för hand tar ju sån tid och är så jobbigt. Men nu med min nya bärplockare går det ju som en dans. Rensning blir det förstås efteråt, men inte så mycket och det är bara trevligt. Man känner sig så rik och lycklig bara. Och många vändor till skogen och dess guld lär det bli. Jag har dessutom en liten dotter på 5 år som också gillar att plocka bär. Tror nästan jag ska köpa en bärplockare till henne också så kan vi plocka i kapp i skogarna sen. Ljuvliga tider!

En hjälpare alltid så nära

Min minsta lilla skatt är snorig och gnällig idag. Sedan tidig morgon har gnället legat strax under ytan och tittat fram vid minsta lilla motgång. Tillslut tog jag med henne gråtande på en promenad i vagnen. Hon fick hålla i några rönnbär. Vi tittade på fjärilar och plockade några blåbär. Hon glömde bort att vara ledsen och arg en liten stund. Sen tittade vi på Bullerbyn och hade det så bra. Man blir ju barnsligt förälskad i de där barnen som bor på en bondgård och matar lamm och kysser en groda för att det ska bli en prins. Allt gott och väl. En stund. Så kände jag, som inte går på helfart idag, att nu skulle jag behöva en lugn stund med en kopp kaffe och en bit choklad. Men då kom hon igen mitt lilla hjärta och ville klänga i knät. Jag var nära att nu tappa tålamodet och bli arg på henne. Men av någon anledning lyckades jag hindra mig och böjde mig istället fram och la mitt ansikte i hennes nacke och fråga helt stilla Jesus vad jag nu skulle göra för att allt inte skulle bli fel. Efter några sekunder fick jag så tanken att fråga henne helt lugnt om hon ville måla med vattenfärg? Till min förundran svarade hon ja, och hoppade till och med själv iväg för att hjälpa till att ta fram. Sen satt hon mitte emot mig och målade och målade som förnöjsamheten själv. Jag fick min egen stund som jag så väl behövde och allt gnället bara försvann. Efter två målningar la hon på eget initiativ själv undan målarsakerna och började leka med tåg. Hon leker fortfarande med tågen och placerar dessutom ut små isbitar på tallrikar runtomkring. Friden består och det som kunde ha blivit förtvivlan, frustration och gråt blev något ljuvligt och fint istället. Bara för att jag stannade upp ett ögonblick och bad min ständige följeslagare och vän om hjälp. Han finns ju där hela tiden och vill hjälpa oss med litet och stort. Allt vi har att göra är att be honom.

"En liten stund med Jesus o vad den jämnar allt

och ger åt hela livet en ny och ljus gestalt..."

Min dotter. En uppfinnare!

Min lilla dotter ville hjälpa till att röra i grytan där hackad lök fräste. Snart vart det dock väldigt jobbigt i ögonen för lilla hjärtat. Då hoppade hon plötsligt ner från stolen och försvann iväg. Strax var hon tillbaka iförd badglasögon! "Nu inte ont i ögat!" sa hon glatt och hoppade upp på stolen igen för att fortsätta röra! Men så fantastiskt smart hon är, tänkte jag. Och tänkte samtidigt att det där kanske man skulle prova nästa gång det är dax att hacka lök...

Mörkt, gott och så enkelt!

Hittade ett så superbra brödrecept hos Underbara Clara igår. Ett bröd som man bara rör ihop på några minuter och sedan ställer direkt in i ugnen. Har ni hört va! Var såklart tvungen att prova på direkten. Hade min getingstuckna 5-åring i knät när jag såg receptet och nu fick jag henne att äntligen glömma sin onda stuckna näsa när hon till sin lycka fick hälla i ingredienserna medan jag rörde. Hade inte riktigt rätt mjölsorter hemma, men jag tog vad huset förmådde. Blandade ihop 5 d fint rågmjöl, 1dl vetemjöl och 1 dl rågflingor. Sedan i med 1 tsk salt och 2 tsk bikarbonat samt 4 dl filmjölk. Därefter kan man smaksätta lite som man vill menade Clara och jag tog åter vad jag hade; en stor näve russin och en eller ett par msk honung. På ett litet kick hade jag en kletig deg som jag hällde över i en rapsoljesmord form. Strödde slutligen över rikligt med solroskärnor och linfrön och så in i ugnen på 175 grader i en timme. Klart!

Blev jättegott och mustigt! Nästa gång ska jag prova med dinkel och kanske lite kruskakli och se till att jag har lite torkad frukt hemma att smaksätta med. Mumma! Ni måste bara prova. Alla klarar detta!

Och getingstuckna hjälpredan då? Jo, efter brödbaket sprang hon glatt ut och lekte igen och allt var åter frid och fröjd.

Galen, jag är galen i glass!

Nu var det ett bra tag sedan jag bloggade. Det beror på att tiden helt enkelt inte räckt till. Förra veckan var jag nämligen fullt engagerad i den sk Europakonferensen, årets största händelse i vår kyrka. Då samlas flera tusen människor från hela världen för att prisa Gud, lyssna till talare från olika delar av världen, se konserter och teatrar mm. Dessutom äter man en massa mat och träffar gamla vänner och leker med barnen inne på festivalområdet. Fullspäckat schema från morgon till kväll alltså och jag gjorde det jag är bäst på; tog hand om besökarnas barn.

Men nu är konferensen över och jag har idag en ledig, regnig dag och vad kan väl passa bättre då med ett litet tips om vad man kan göra inomhus!? Veckan innan konferensen upptäckte jag nämligen hur enkelt och roligt det är att göra egen glass! Provade först saffransglass och någon dag senare gjorde jag krusbärsglass! En av mina söner hade nämligen så lägligt plockat av alla bären från vår krusbärsbuske och det var precis lagom för en omgång med glass. Saffransglassen smakar verkligen saffran(!) och personligen tror jag det skulle räckt gått och väl med ett halvt paket saffran. Det ska jag prova nästa gång. Blir ju hälften så dyrt då också haha. En kul efterrätt är det hur som helst, som passar precis lika bra i juli som till jul. Vi tog den till fredagsmyset och hade den goda hemgjorda hallonsåsen till (barnen hade plockat hallonen). Lyx på hög nivå!

Lydig som jag är, gjorde jag som bloggaren Söta saker sa och hällde glassen i ett avklippt mjölkpaket.

Glassen serverades på silverbricka, slevades upp med en tårtspade vi fick på vår bröllopsdag och hallonsåsen hällde jag i senaste loppisfyndet.

Ingredienser till citronglass finns i kylen, bara vaniljstång fattas. Så bara det blir lite mera plats i frysen (och Willys får hem vanlijstång), blir det nog snart glassmakeri här hemma igen! För det är så fantastiskt kul att göra egen glass och mumsigt värre är det ju med!

Blå, blå, blå...är burkarna de två!

Har under en tid varit så sugen på att få gå på loppis och göra fynd! Var ett bra tag sedan jag fick chansen till det och loppisutbudet här omkring är inte alltför rikt och chanserna ganska lätträknade.

Så åkte vi förra veckan till mina kära svärföräldrar i Västergötland och på lördagen (som bjöd på regn) fick jag till min stora lycka chansen att äntligen besöka ett par loppisar! Jag var b la på jakt efter vackra gamla burkar...

Och gissa om jag blev glad när jag på första stället hittade denna vackert blå burk för endast 5 kr!

På nästa ställe hittade jag så denna söta blå burk med små vita blommor och lockmotiv från "Den fula ankungen". Några tior och ännu lyckligare blev jag!

Men vad jag inte tänkte på då, var att dessa två burkar gick i precis samma vackra blå nyans!

Och när jag sen kom hem och placerade dem på en vit byrå, såg jag till min förundran att samma blå nyans även fanns i en annan vacker loppisburk jag hade där och att nyansen även fanns i trasmattan nedanför!

Det kan man kalla loppislycka! Som om detta inte skulle vara nog, insåg jag senare att samma blå faktiskt också finns på min köksduk (du kan se den här). Ser otroligt genomtänkt ut, men det bara blev så utan att jag tänkte alls på det. Och barnsligt glad blev jag när jag såg hur väl allt passade ihop! Detta skulle ju ha varit alldeles nog, men jag hittade dessutom massor av andra bra och vackra saker denna loppisdag och faktum är att jag nog aldrig haft en mer lyckad loppisrunda! Skulle gärna visa alla fynden nu på en gång, men det får bli en annan dag. För nu ska jag baka syltkakor! Mina barn har nämligen plockat en massa hallon och bett mig göra det och då kan man ju inte säga nej. Känner mig alldeles säker på att kakorna sedan kommer att trivas utmärkt i en vacker blå burk...

Sommarfavorit med smak av medelhav

Med smak av medelhav och salta bad. Och extra gott blir det med mitt nya somriga loppisporslin!

På sommaren vill jag inte äta den gamla vanliga maten, nej då vill jag ha nytt, fräscht och somrigt! Jag letar ständigt på nätet efter ny matinspiration och familjen får prova nya rätter undan för undan. En av dessa riktigt somriga rätter gjorde jag ikväll. Har gjort den en gång förut och eftersom den är så underbart god och enkel att göra tänkte jag dela receptet med er! Eftersom jag gillar svarta oliver skarpt slängde jag även i en riklig näve med sånna.

Tillagningstid max 20 minuter

portioner 4

300 gram pasta

3 paprikor, gärna i olika färger

2 vitlöksklyftor

2msk olivolja

1 dl fryst hackad persilja

salt och peppar

1 pkt halloumi 250 g

1 msk olivolja

(svarta oliver)

Koka pastan.

Kärna ur paprikorna och skär dem i strimlor. Skala och skär vitlök i tunna skivor. Fräs paprika och vitlök i olivolja i ca 5 minuter. Blanda i persiljan mot slutet och salta och peppra.

Skär halloumin i ca 2 cm stora bitar. Stek bitarna i olivolja på hög värme ca 1 minut tills de fått fin färg.

Häll av pastan och blanda med paprikafräset och osten. Blanda sedan även i svarta oliver om du gillar det.

Detta har redan blivit en riktig sommarfavorit, då den uppfyller alla viktiga sommarkrav; Smak av sommar, lätt att laga och barnen gillar det! Vad brukar ni laga för sommarmat? Skriv och berätta så blir jag superglad!

Nu ska jag sätta mig ute i sköna sommarkvällen och läsa en barndomsfavorit; Kulla Gulla

Ha det gott!