lördag 17 november 2012

Vi kan förändra

Längesedan jag skrev nu. Men nu vill jag åter låta mitt högra pekfinger flyga över ipadens tangentbord. För något ligger mig så varm om hjärtat och jag vill dela det med dig. Ämnet är tungt och svårt. Men så oändligt viktigt. Jag vill skriva om människohandel! Snälla blunda inte nu, eller klicka till en annan blogg. Läs vad jag har att säga. Jag vet att det gör ont att höra om barn som far illa. Som mamma med en extremt känslig själ har jag många gånger blundat och hållit detta faktum ifrån mig. Det har gjort så ont. För ont! Men vi måste låta det göra ont. För barnens skull. För de ca 200-300 barn som varje år förs in i Sverige som sexslavar. Till Sverige. För de 1,2 miljoner barn i världen som lever i detta slaveri. Ja man kan inte tro att det är sant. Man vill inte att det ska vara sant Men ändå är det sant.

Människor, både kvinnor och barn och även män lever idag som slavar. De har fallit offer för något som kallas trafficking. Och de finns inte bara långt borta, utan här hemma också. I Sverige. Till och med på min stad Uppsalas gator finns de. Människor som inte kan svenska  sitter och tigger i gathörnen. Handikappade släpar sig runt med en mugg. Många av dem, kanske alla, jobbar inte för sig själva, utan för någon som köpt dem och satt dem där. På min stads gator finns det barn som säljer rosor. En vän såg dem vid dagens slut föras till en skåpbil vid stationen och fösas in med runt 15 andra människor. Polisen gjorde inget. Den gången. En gång försökte jag ge en slant till en gammal man med bara ett ben. Men han tittade bedjande på mig och bad mig köpa mat istället. Jag köpte en hamburgare på Max intill. En annan gång ville några förbipasserande ge en tiggare ett par bananer. Tiggaren slet snabbt åt sig den ena och började hungrigt äta, strax efter sprang en argsint man fram och slet den andra ur händerna och började skälla. En sådan händelse visar att tiggaren inte jobbar för sig själv.

Det är för alla dessa människor och framförallt för barnen vi måste våga känna smärtan och måste våga säga ifrån! Jag har gått med i en organisation som heter Freethem. Det betyder alltså befria dem! Vi vill att alla dessa människor ska bli fria. Vi vill att allmänheten ska vakna. Vi vill skapa opinion för alla dessa människor som lider så obeskrivligt idag! Vi vill att politikerna ska börja agera. Vi vill att polisen ska få mer resurser att agera. Idag finns endast två poliser i hela Stockholm som jobbar mot prostitutionen. Och de jobbar ihjäl sig och kan ta bara en av 50 sexköpare. Man kan fråga sig hur många det då finns i våra andra städer. Och man kan fråga sig hur utbrett sexhandeln är i vårt land. Mörkertalet är stort.

Vi vill nå ut på skolor och väcka medvetenhet om människovärde och människohandel bland de unga, så att mönstren kan brytas. Så att de unga killarna inte växer upp till nya sexköpare. Vi tror det är möjligt. Om vi är många! Det är därför jag nu skriver och jag vill be dig som läser om hjälp. Du kan hjälpa till genom att bli medlem i vår organisation Freethem. Det är gratis och tar inte många sekunder. Men med många medlemmar kan vi göra mer, nå ut längre. Så jag ber dig. För barnens och kvinnornas skull. Logga in på freethem.se och registrera dig som medlem! Och när du gjort det vill jag ge dig mitt varmaste tack! Vi kan förändra. Tillsammans!