torsdag 31 mars 2011

Fisken som ALLA barnen äter!!

Örtkryddad fisk i folie med tomat och citron

Att hitta goda fiskrätter som barnen inte rynkar på näsan åt är inte helt enkelt. Jag har några stycken jag brukar köra, men ingen är så där riktigt lyckad när det kommer till barnen. Därför drar man sig lite som mamma för att göra fiskrätter. Idag var det dock ett stort paket fisk jag hittade i frysen och det åkte fram. Så fisk i någon form skulle det bli! Eftersom inspirationen vara farligt nära noll, gjorde jag en desperat sökning på google för att  se om jag mot förmodan kunde hitta något spännande, lättlagat fiskrecept vars alla ingredienser dessutom skulle finnas hemma i kyl och skafferi....Efter några minuter hittade jag faktiskt ett som verkade ovanligt lovande. Jag trodde dock inte att barnen skulle gilla det. Men man kan ju inte få allt tänkte jag lite uppgivet.

Rätten lät sig lagas snabbt och lätt och skötte sig den största delen av tiden själv i ugnen. Jag dukade fram och ropade barnen till bordet. Döm nu om min förvåning då Jojjan genast utbrister: "Fisken var god!" Jojjan har annars nästan aldrig något gott att säga om maten, inte bara när det är fisk, utan vad det än är till middag hittar hon något att klaga på. Att detta barn då utbrister att fisken är god är närmast att betrakta som ett smärre mirakel! Jag smakade själv och kände att det var riktigt gott och sedan instämde alla barnen i lovorden. Även Lilla L som först vägrade att smaka över huvud taget. Det var ju "gräs" på maten...

Men denna fiskrätt var inte bara god. Den var även mycket enkel att laga och hade sådana ingredienser som jag oftast har hemma utan planering (jag använde frysta örtkryddor). Kan det bli bättre? Nej. Jag känner starkt på mig att denna rätt utan problem kommer kvala in på topp 10 hemma hos oss. Och det kommer mer. Rätten hittade jag på en blogg som handlar om vardagsmat för familjer! Det måste vara min lyckodag idag.

Denna fantastiska fiskrätt som har allt hittar ni här!

Trevlig kväll!

onsdag 30 mars 2011

Doften av tussilago


Vilken lycka! Idag hittade vi vårens första tussilago! Blir så barnsligt glad av att plötsligt se de små gula solarna sticka upp vid väggrenen. Och att sen få andas in dess doft. Det är nästan magiskt.

tisdag 29 mars 2011

Har hon blivit 1 år igen??

Hon lägger båda händerna i maten och rör runt med ett mycket förnöjt uttryck över hela ansiktet. Sedan studerar hon sina nu mycket kladdiga händer intresserat under några sekunder och sedan, som kronan på verket, läger hon dem på kinderna och far runt runt några varv. Hon äter helt obekymrat med händerna, stoppar ner händerna i vattenglaset och studerar fascinerat hur vattnet (det säckliga) trycks uppåt och till viss del åker ut på bordet. Detta håller hon på med vid varje måltid om vi inte strängt hindrar henne, vilket vi gör! Men hur mycket vi än hindrar tycks det ändå helt plötsligt vara stört omöjligt att få denna unge att äta som folk. Hon som bara för två veckor sedan så redigt skar upp maten själv med kniv och gaffel och åt fint med sin lilla haka lutad över tallriken så att hon inte skulle spilla. .

Och kladdandet håller sig inte bara kring maten. Nej, när det målas med flaskfärg hamnar händerna gärna mitt på det färgfyllda papperet som inte hunnit torka. Och ser man inte upp är händerna snart på kinderna även här. Idag till och med slickade hon på en pensel med svart färg och fick (utan att ljuga) svart tunga och svart målad mun. Arg som ett bi blev hon när jag tog henne under armen till badrummet för en rejäl avsköljning!

Senare på eftermiddagen hörde jag ett av de andra barnen säga: "Nej, gör inte så, du kan sätta i halsen!" Och när jag snabbt vänder på huvudet ser jag henne med forskande blick tugga på en pärla. När jag upprört undrar varför hon gör så och säger åt henne att genast spotta ut den säger hon oskyldigt att hon ju bara ville smaka på den. Vem har hört talas om 3,5-åringar som smakar på pärlor??? Missade hon den orala fasen, eller har det kommit en ny?

Vidare hittar jag återigen en massa utrivna saker. Fina band ligger utdragna på golvet och ett paket med batterier har hon tömt och spritt ut över vardagsrumsmattan. Håhå jaja. Och hela tiden är hon tvärt emot och trotsar om allt! Struntar blankt i vad man säger åt henne och smiter undan som en liten ål. Helt omöjlig!!

Ikväll skulle hon och Jojjan städa upp leksakerna de lekt med från hallmattan. Jojjan gjorde sin del, men inte Lilla L inte. Till slut blev jag så desperat att jag sa att hon inte skulle få nån middag om hon inte städade. Jag brukar annars inte vägra barnen mat, lugn, lugn, men detta sa jag i ett svagt ögonblick. Men jag var ju då tvungen att stå fast vi vad jag sagt också. Så middagen blev klar och vi andra åt. Hon ville såklart ha, men vägrade konsekvent att städa. Tillslut, när alla var klara och hon insåg att jag menade allvar spatserade hon iväg som en stolt nonchalant katt och plockade utan besvär upp leksakerna på några minuter. Hon kom sen och skulle äta. Men det blev mest kladd igen och sen hoppade hon ner och sa att hon inte orkade mer utan att knappt ha rört maten. Förstå sig på den!

Nej förstå sig på den lilla damen är inte lätt, till och med de otroligt tålmodiga bröderna har börjat sucka åt hennes alla konster. Men nu sover hon i alla fall och de ska jag med göra! Ska bara gå och lägga upp min stickning HÖGT UPP först....

Gissa tre gånger

Gissa vem som fått en ny lös tand som mamma förväntas dra ut flera gånger om dan?

måndag 28 mars 2011

Le Petit Café

Nu var det några dagar sedan jag skrev. Men det beror på att jag och min man varit i Göteborg över helgen. Vi har haft det helt underbart på tu man hand och barnen har haft det minst lika härligt hemma hos farmor och farfar. Finns mycket att berätta om, men jag tänkte inte redogöra för hela helgen nu. Utan i stället bara berätta om det supermysiga Le Petit Café vi råkade snubbla på när vi skulle luncha på lördagen. 

Det första jag slogs av när vi steg in genom dörren var den otroligt charmiga inredningen och den folkliga stämningen. Tjusiga blommiga tapeter i turkost och pastellrosa fondväggar. Och överallt i lokalen trängdes ivrigt samtalande människor runt gamla charmiga bord med nötta udda stolar. En folklig gemytlig stämning. Vi hade tänkt beställa dagens pasta, men eftersom den var slut tog vi istället soppa. Och soppan var ingen besvikelse. Tvärt om! Man fick själv ta för sig ur en stor järngryta och sedan förse sig med alla möjliga goda tillbehör från buffébordet intill. Besticken tog man själv ur en gammaldags utdragen låda.




Och soppan smakade underbart! Liksom alla de goda nyttiga tillbehören. Att maten sedan låg på gammalt uddstött porslin var bara så charmigt tycker jag!


Vi satt vid ett fönster med spetsgardiner och rosa hyacinter i nötta bleckmuggar där vi kunde spana på  människor som lördagsflanerade på Haga.
(ursäkta den mörka bilden)

Överallt fanns det massor av charmiga detaljer


Och jag bara satt och njöt av alltihop!

Så är du i Göteborg någon gång tycker jag verkligen att du ska besöka Le Petit café!

torsdag 24 mars 2011

Bräntvid morgongröten?

Inga problem! En vidbränd kastrull kan kännas som ett hopplöst fall. Speciellt om man bränner vid gröten på morgonen när man ska iväg. Vem har tid att stå i evigheter och gnugga en svart botten då? Jo de som känner till det gamla husmorsknepet för vidbrända kastruller har tid med det! För då vet man att man bara tar en sockerbit och gnuggar i botten. Som genom ett mirakel börjar det svarta lösa upp sig och man kan snabbt och lätt få grytan fin och blänkande igen. Är den mycket vidbränd kan det dock gå åt flera sockerbitar. Men det går fortfarande lätt. Har man inte bitsocker hemma som t ex vi aldrig har. Kan man i stället hälla på strösocker och låta det verka en liten stund, exempelvis medan man dukar av frukosten och borstar tänderna. Sedan kan man ta en svamp och gnugga och nu släpper det svarta utan problem.

För någon morgon sedan hände detta oss. Maken gick upp och satte på gröten och gick sedan och la sig igen. Det var meningen att jag sedan skulle gå upp, vilket jag inte gjorde. Inte förrän ett av barnen kom och sa att det luktade bränt i köket....


Ooo ingen rolig syn!


Men efter några få minuters "sockerbehandling" såg grytan ut så här!

Med detta fenomenala husmorstips önskar jag er en härlig dag. Här skiner solen från en klarblå himmel. Hoppas den skiner hos dig med!

onsdag 23 mars 2011

En sällsam eftermiddag

Ett av mina barn kan vara väldigt labil och känslomässig på eftermiddagarna när han kommer hem och är trött. Ofta svårt att hantera  på ett bra sätt när man själv är trött och slut. Idag hade han varit hemma hos en kompis efter skolan och när jag satt i bilen för att hämta honom kände jag att jag bävade lite för att det skulle bli krasch. Men då bad jag en stilla bön om att han skulle vara harmonisk när vi möttes. Att han inte skulle skrika åt mig och att jag skulle kunna hålla mig lugn och inte säga saker som kunde trigga igång ett utbrott. Jag bad även om att han skulle acceptera att hans bror inte var hemma än (han kan bli väldigt desillusionerad av det) utan att han skulle finna sig i att vara själv en stund och  göra sina läxor utan bråk. En väldigt konkret bön bad jag minuterna innan jag plingade på dörren till huset där han var.

Och vet ni! När jag mötte honom märkte jag direkt att han var harmonisk och lugn. I bilen fortsatte lugnet. Jag behöll mig själv lugn och lät bli att ställa "tusen frågor" vilket är något han kan bli stressad av. Istället väntade jag ut honom tills han själv började prata. Han berättade då efter en stunds tystnad glatt om ett snyggt mål han gjort på rasten i skolan. Exalterat och ingående om hur passningsspelet som lett fram till hans snygga mål sett ut. Vem som gjort assist och allt. Sen sa han helt av sig själv att det första han skulle göra när han kom hem var matteläxan. Jag blev förundrad. Det händer nämligen i princip aldrig att han själv kommer på att han ska göra sin läxa och när man påminner är det ofta inte de snällaste tillmälen man möts av. Men nu sa han så glatt och redigt att det skulle han göra, för matte har de ju till imorgon. Bara det. Han brukar inte veta till vilken dag vilken läxa är över huvud taget. Han sprang in före och innan jag ens hunnit in satt han med läxan vid köksbordet. Helt tyst, lugnt och metodiskt tog han sig igenom hela läxan. Matte brukar annars också vara en källa till ilska och frustration hos denna lilla gosse. Under tiden rörde jag till mitt snabba goda bröd och började laga middag. Det var så fridfullt och skönt. Han pysslade med sitt och jag med mitt i en härligt vilsam atmosfär. När läxan var klar stoppade han ner den i väskan igen och tog fram lite andra skolsaker som han förnöjt visade mig. Sen gled han iväg och nynnade på nån sång och så vips sprang han ut och kickade fotboll på gården. Förundrad stod jag med min potatisskalare i handen och såg honom spela utanför fönstret. Och jag kände en sådan tacksamhet till min Gud som svarat så precist på min bön. Tänk att han bryr sig om alla detaljer i våra liv. Han bryr sig om en liten pojke och hans trötta mamma en vanlig onsdagseftermiddag. I allt vill han vara med och hjälpa, råda och stödja. Och jag kan bara i ödmjuk tacksamhet och förundran vila i hans stora omsorg.

Godmorgon!

Godmorgon kära ni! Är just hemkommen från morgonpromenaden i solen med skolbarnen och man kan ju inte annat än le och bli sprudlande lycklig av det! Strax börjar nu mina goa dagbarn droppa in, men innan dess vill jag bara påminna dig om utmaningen här nedan! Blir så glad av alla svar och av att höra lite vad ni tänker när ni läser. Så ta dig en stund och svara på frågorna så gör du mig glad.

Ha en underbar dag!

måndag 21 mars 2011

Ljuva toner om vår ljuder över nejden

I eftermiddag hände det. Jag hörde för första gången i år koltrasten sjunga från sin grantopp! Den grantopp jag skriver om här. När jag exalterat berättade om detta för min make, ryckte han bara på axlarna och fattade inte vad som var speciellt med det. Men för mig är det mycket speciellt. Hela långa vintern har det ju varit alldeles tyst från den där skogsdungen. Min koltrast har inte låtit sin stämma ljuda över nejden. Men så idag kom han tillbaka. Min koltrast. Och han sjunger. Visserligen är dessa hans första toner lite prövande och försiktiga. Som om inte ens han riktigt vågar lita på att vintern nu är över. Men han sjunger. Sjunger ljuva löften om vår och värme. Om soliga vårdagar då vi ska plocka vårens första backsippor i skogsbrynet. Han sjunger om de ljuva försommar kvällarna då jag ska ligga på den mossiga stenen intill och se kvällssolen silas genom lövverken. Hur ska man då kunna låta bli att glädjas? Koltrasten sjunger igen och våren är alldeles alldeles nära. Jag gläder mig.

söndag 20 mars 2011

Som att komma hem!

Dessa fina tulpaner kom en tjej i kyrkan förbi med igår. Ett kort med en bibelvers och med en önskan om Guds välsignelse. Gjorde mig varm och berörd.

I vår kyrka hjälper jag till med söndagskolan varannan söndag. Jag gillar det. I morse kändes det dock lite tungt av olika anledningar och när jag kom dit hade jag nästan gråten i halsen. Men när jag sen gick där fram och tillbaka i korridoren och hämtade leksaker och pyssel, fylldes jag av en så mjuk, len värme. Jag kände att jag kunde slappna av och allt det jobbiga bara rann av mig. Jag kände att här är jag ju hemma. Omgiven av en så varm och trygg atomsfär. Styrkan kom åter och med ett leende på läpparna kunde jag förbereda färdigt. När sen barnen började komma var det bara glädje och inspiration. Att komma till kyrkan är för mig som att komma hem! Det är ju Guds hus och jag är hans barn. Den här sången beskriver väl vad jag känner:

Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn,
Så var det för mej att komma till Gud 
jag kände att där hörde jag hemma.
Där fanns en plats i Guds stora rum, 
en plats som väntade på mej.
Och jag kände: ”Här är jag hemma, 
jag vill vara ett barn i Guds hem”.

text o musik Göte Strandsjö


Ha en skön söndag!

fredag 18 mars 2011

Ett nedslag i fyrabarnsfamiljen en vanlig fredageftermiddag

Boppo tycker att mamma är den dummaste och elakaste mamman i världen för att hon sagt åt honom att sluta spela wii och påpekat att han dragit över sin tid hela veckan. Han gråter och skäller på henne oavbrutet. Mamman själv bakar rågbullar och försöker låta bli att glömma dem i ugnen. Pappan börjar laga tacos och Lilla L och Jojjan tjatar på honom att få hjälpa till att skära. Han tilldelar dem var sin kniv, skärbräda och gurkbit vid köksbordet. Jojjan kommer sen skuttande till mamma och ber henne att (för femtioelfte gången denna vecka) känna på hennes (Jojjans alltså) lösa tand. Mamma känner att den nu är riktigt lös och drar ut den. Jojjan blir stum av lycka och bara stirrar på sin tand. Sen ger hon ifrån sig glädjetjut i form av ett kort "åh!"  i en ton i närheten av höga C. Med detta "åh!" upprepat om och om igen går hon omkring med sin tand i handen en lång stund och sen är hon den lyckligaste på jorden. Hon kramar mamma innerligt och säger att hon är bäst. Att hon är smal, snygg och ung. Och bäst. För hon har ju dragit ut tanden! Boppo är alltjämt lika sur och arg och i sin allmänna upprördhet slänger han också ett öga ut mot snöfallet och börja ondgör sig över det!! Då kontrar Lilla L med att ställa sig upp på sin stol (hon är nu klar med gurkan) och börjar med hög och glad stämma sjunga: "Jag ser det snöar, jag ser det snöar det var väl roligt HURRA!" Behöver väl inte säga att det inte direkt gör Boppo gladare. Han börjar istället på samma melodi argt sjunga emot vinter och för vår. Lilla L sjunger då ännu högre...och någon form av sång battling bryter ut.

Under tiden håller mamma på att glömma bullarna i ugnen som hon befarade men får ut dem i tid. Pappa blir klar med matlagningen och ropar på Nonno att han ska komma och äta. Han kan dock inte komma riktigt än meddelar han. Han håller ju på att försöka få in en penna i en ballong...

Slutligen står dock maten på bordet. Plåt nummer två räddas även den från en svart död i ugnen och Boppo blir på bättre och bättre humör allteftersom han äter. Det enda som nu stör middagsfriden är att Nonno envisas med att i gnällig ton sjunga: "I wanna be popular". Men å andra sidan har han ju slutat att sjunga "Manboy, manboy" så vi får väl vara glada för det.

I skrivandes stund håller nu hela barnaskaran på att förbereda sig för familjens egna melodifestival. Boppos idé. Jojjan kommer och visar upp den ena outfiten efter den andra och tränar samtidigt på sin sång. Nonno tränar på sin sång i ett annat rum. Boppo kommer nöjd och berättar att han skrivit två nya låtar, på engelska faktiskt, som hans ska framföra och Lilla L kommer med ett lila nagellack som hon vill få på sina naglar. Så det är väl bäst att jag går och målar Lilla L:s naglar och sen hittar på en outfit och en låt jag med. För de förväntar sig att jag också ska delta helhärtat i denna melodifestival och som det låter ska den börja vilken minut som helst.

Trevlig helg!

ps. Några av rågbullarna blev ändå svarta i botten. För ena plåten råkade nämligen hamna på en varm platta som ingen stängt av ds

Utmaning till DIG!!

Har tappat bloggsugen lite och tänkte se om den kan komma tillbaka om jag får lite feedback genom denna enkät som jag sett på flera ställen (senast här.) Ser ju via min statistik att ni är ett stadigt gäng som besöker mig och det skulle ju bara vara så kul att se vilka ni är. Jag vet att de flesta tycker det är för jobbigt att lämna en kommentar. Det syns i kommetarfältet hehe. Men kom igen nu! Do it for me!


1. Hur gammal är du?
2. Bloggar du? (Lämna gärna adressen!!)
3. Har vi träffats i det verkliga livet? I så fall när?
4. Minns du hur du hittade hit? Berätta!
5. Vilka blogginlägg, som jag publicerar, uppskattar du mest?
6. Vad skulle du vilja att jag bloggade mer om?
7. Vilket är ditt favoritgodis?

måndag 14 mars 2011

Nu blommar kaffekopparna!


Dessa söta koppar med röda tulpaner kommer från min svärmors vind om jag inte minns fel. De är så underbara tycker jag och passar ovanligt bra att ta fram så här på vårkanten. Just för tillfället är det dock inte kaffe i dem. Jag har i stället stoppat ner lite blött tidningspapper och lagt några solrosfrön ovanpå. Det sägs nämligen att solrosfrön kan gro på det sättet. Och eftersom jag inte hunnit köpa hem någon jord, tyckte jag det var värt ett försök. Så nu är det väl bara att vänta då och se om det blir någon grönska i mina blommande kaffekoppar. Så länge får vi njuta av videung, minipåskliljor och ett par vårtrötta pelargonier som samsas om utrymmet på fönsterbrädan.

söndag 13 mars 2011

Mer färg åt folket


Vita raggsockar ursprung okänt, stickade leggins jag fått, kjol från nån loppis och tunikan är också secondhand

Så här gillar jag att skrota runt här hemma; i raggsockar, mina stickade leggins och en skön tunika. Denna söndageftermiddag blev det dessutom en stickad kjol eftersom jag kände mig en smula frusen efter att jag hade sovit en stund. Hade en stickad kofta också, men den hann åka av innan bilden togs. Ja jag gillar stickat. Och färg!  I vår kyrka finns en afrikansk kvinna som klär sig i de mest underbara färgstarka afrikanska kläder. Hon är så vacker och jag brukar tänka att jag önskar jag kunde klä mig som henne. Men det skulle ju inte se lika bra ut på mig. Sen ser jag mig runt bland de övriga. Svart, grått och kanske någon liten blek färgklick här och där. Så trist och tråkigt. Och jag är inte alltid så mycket roligare jag själv heller måste jag erkänna. Men här hemma brukar jag  ta ut svängarna lite extra och ha min galet färgglada kjol tillsammans med lika färgglada leggins.

Här sitter jag nu på golvet i mina mysiga färgglada kläder och virkar en liten hätta. Har nämligen tänkt få lika fint bland mina pysselsaker som Fröken Elsa. Det är så härligt tyst. Barnen sover, ljusen är tända och i soffan sitter min älskade man och vän och läser. Strax ska vi ta fram lite te och frallor. Jag trivs!

En skön kväll och en God natt önskar jag er!

lördag 12 mars 2011

Hon ler mot den dag som kommer!

Ja i morse när jag vaknade 6:30 av att ett barn ropade: "Fääärdig!" kände jag mig faktiskt pigg! Det har inte hänt på månader kan jag säga! Efter torkandet hade jag förstås tänkt krypa ner i sängvärmen igen, men istället fann jag mig snart fixande och donande med lite av varje. Jag diskade undan pizzaplåtarna från igår, satte på en tvätt och putsade spegeln i badrummet. Kände mig nästan rusig av denna härliga känsla att vara PIGG halv sju en lördagmorgon!! Gick och la mig en stund till igen mest bara för att, och sen klev vi upp allihopa strax före 8 och åt en härlig lördagsfrukost!

Med en sådan start kan ju dagen inte bli annat än helt underbar! Maken skulle iväg på en heldag med kyrkans konfirmander, men jag deppade inte för det. Jag ställde mig i stället och bakade kruskafrallor och fejade och donade lite till mellan jäsningarna. Putsade bland annat insidan på våra fruktansvärt kladdiga köksfönster. Inte en dag för tidigt! Bestämde mig även för att återigen börja med Flylady och startade såklart med att "shina sinken".

Med  nyputsade fönster kändes det helt rätt med nya fräscha påskliljelökar. Intill en fin sinkkanna (loppis) och ett vitt hjärta jag sydde förra julen.


Och när mamma putsade och fejade ville ju Lilla L inte vara sämre hon!

När sen frallorna var klara tog jag en promenad med barnen i vårsolen. Jag bara älskar denna tid! Hela naturen ligger liksom och vibrerar. Snart, snart. På vissa ställen knastrar gruset under fötterna och på andra  tjippar det så underbart när man kliver i det mjuka lite leriga. På åter andra ställen kan man se vatten bubbla sig under en tunn tunn hinna av is. Jag kan bara inte låta bli att trampa sönder all is jag ser! Och mina fötter får gå på asfalt. Denna vår får mig att minnas mina norrlandsvårar. Då var det precis så här. Snön låg hela vintrarna och när sedan asfalten efter månader återigen började kika fram var lyckan total. Solen värmer mitt ansikte där vi går och lockar mig att öppna jackan som plötsligt denna dag känns på tok för varm. Talgoxar, pilfinkar och grönfinkar sjunger i kapp och jag känner för att hoppa och tjuta av pur lycka!

Jag känner åter livet i mig! Våren är på väg och jag känner en energi och styrka inom mig som varit borta länge, länge. Är det konstigt att jag jublar?! I morse när jag vaknade kunde jag le mot den dag som kom och den har sannerligen gett mig sitt allra vackraste leende tillbaka!

fredag 11 mars 2011

Äntligen friska takter igen!

Väl preparerad pizza som precis är på väg in i ugnen

Nu i eftermiddag blev jag frisk!! Så obeskrivligt skönt att känna att livet återvänder efter en veckas total orkelöshet. Hade glömt hur det känns att inte vara trött hela tiden. Men nu har jag orkat röja igenom huset, dammsuga och renbädda sängen. Fantastiskt skönt! Till fredagsmat blev det sen hemgjord pizza. Inspirerad av Johanna gjorde vi riktig pizzabotten med jäst och öste på med en massa goda saker; strimmlat köttpålägg, bacon, tomater, kronärtskocka, sparris, färska champinjoner, röd lök och en massa ost och lite ruccola som tillbehör. Mumsich! Dock hade pizzorna en tendens att fastna i bakplåtpapperet. Någon som vet vad som gick fel? Gott var det i alla fall och nu ser jag fram emot en frisk helg med massa sol och blå himmel och kanske till och med en tom tvättkorg! Vem vet? Men nu är barnen i full färd med att duka fram chips och godsaker så jag får nu skynda mig att önska er alla en riktigt Trevlig helg!

torsdag 10 mars 2011

Tävling i tacksamhet

På tacksamhetslistan finns allt från mamma till toaletten med

Idag har ett av barnen varit minst sagt negativt laddat eller hur man ska uttrycka det. Allt har varit fel och alla är dumma och det är sååå synd om honom...Det dåliga humöret smittade av sig på övriga familjen och nu ikväll var det allmänt grinigt och gnälligt mest överallt. Tillslut fick jag nog av denna negativism!! Jag gav papper och penna åt mitt arga, sura barn och sa att nu går du in på rummet och skriver ner tio saker du har att vara tacksam för! Han vrålade VARFÖR DÅ?? ett antal gånger men när jag stod på mig gick han tillslut iväg och skrev. Efter en stund kom han ut och grymtade att han skrivit elva saker! Den sura minen till trots, såg jag att något hänt med honom. Ett litet leende fanns där bakom den sura minen och ville fram. Ett syskon sa då surt att han minsann skulle kunna komma på fler än elva saker att vara tacksam för. Då såg jag min chans och utmanande dem att se vem som kunde komma på flest saker att vara tacksam för. Det tog skruv och plötsligt sprang de iväg båda två med papper och penna i högsta hugg och började skriva för glatta livet. Två glada och spralliga killar kom tillbaka och visade upp sina långa listor. Den ena hade trettio saker, den andra fyrtio. Det blev en härlig stund i soffan när de läste upp allt de var tacksamma för och vi skrattade gott när det visade sig att båda skrivit upp "toalett"!  Medan jag sen dukade fram lite kvällsfika fortsatte de att fylla på sina listor och resten av kvällen blev bara glad och härlig. Allt det negativa, depressiva och arga var som bortblåst!

Detta är vad tacksamhet gör för oss. Alla har vi så mycket att vara tacksamma för. Det gäller bara att påminna sig om det då och då. Du kanske skulle gå iväg och skriva en egen lista på vad du har i livet att vara tacksam för vetja. Jag lovar dig att du kommer att känna dig gladare än du var när du började.

Med dessa rader önskar jag dig en god natt!

onsdag 9 mars 2011

Stilla för en sekund

Sent igår kväll låg jag i sängen och kunde inte sova. Jag kände mig allmänt eländig och hostade och hostade och hostade. Hade under dagen inte orkat annat än sova, läsa, hänga vid datorn och på kvällen tittade jag lite på TV. Kände mig alldeles rörig i själen av alla mediaintryck. När jag då låg där i mitt miserabla tillstånd med tankarna fladdrande hit och dit insåg jag plötsligt att jag ju inte tagit mycket tid för att tala med Gud. Genast stillade jag mina tankar och bara bad tyst inom mig: "Fader min som är i himmelen." Bara denna enda rad och med ens fanns friden där! Allt rörigt och jobbigt var som bortblåst och jag bara kände att jag var i min himmelske Faders famn. Den Evige. Den Sanne. Han som är bortom tid och rum fanns där hos mig. Så fort jag stillade mig en sekund och vände min blick bort från mig mot Honom fanns han där. Och jag kunde somna i frid viss om att min Skapare håller allt i sin hand.

tisdag 8 mars 2011

Tandborstbus och LasseMaja när pojkarna har hand om läggningen

I vår familj har vi en deal med barnen som går ut på att de villigt ska hjälpa till med smått och gott när mamma eller pappa behöver deras hjälp. Som tack för det får de veckopeng/lördagsgodis. Skulle de vägra och inte vara hjälpsamma, ja då ryker veckopengen. Simple as that! 

Ikväll är en sådan kväll när mamman behöver hjälp. Jag är nämligen sjuk och fruktasvärt orkeslös. Eftersom pappa är borta får därför killarna lägga tjejerna. Det har de gjort många gånger redan och tjejerna har var sin favorit. Lilla L vill bli lagd av Nonno medan Jojjan föredrar Boppo. Perfekt! Vid middagen när jag berättade om detta och sa till Nonno att han får lägga Lilla L blev svaret: "Oh wheee!" och Jojjans ögon lyste när hon förstod att Boppo skulle lägga henne! Inga protester där alltså. 


När Nonno lägger Lilla L brukar det bli rätt mycket bus också. Här ska hon borsta tänderna och båda tjuter av skatt!


Boppos läggning av Jojjan bruka däremot gå mer lugnt till. Hon fixar det mesta själv, sedan lägger de sig till rätta i hennes säng och Boppo läser ur nya LasseMaja boken som hon fick när hon hade sitt 6-årskalas.

Det är så skönt att veta att jag kan räkna med killarnas hjälp när jag själv inte räcker till. De kan förutom att lägga småsyskon också göra saker som att; packa upp matkassar, röja undan i vardagsrummet, duka fram frukost, vara barnvakt en stund eller gå till affären och köpa ett par liter mjölk. Tjejerna kan de också om än inte lika mycket som killarna än. Förutom att jag får hjälp får ju barnen också tillfälle att lära sig fler och fler saker här hemma. Och det kommer de att ha nytta av för resten av livet. Dessutom växer ju barn flera meter när de får hjälpa till och känna att de klarar av saker. Även barn behöver få känna att de behövs. Och behövs, det gör de verkligen! 


måndag 7 mars 2011

Frukost klockan tre på eftermiddagen

"Frukosten är serverad!"

I eftermiddag kom barnen igång med en lek som aldrig tog slut. De var helt inne i sin värld och var mamma, pappa, bebis och katt. När det började bli dax för mellanmål hade jag inte hjärta att avbryta den härliga leken. Jag hörde att de just då lekte att det var "natt". Då skyndade jag mig att göra i ordning en bricka med mackor, mjölk och frukt och när det sedan blev "morgon" var jag snabbt där och bjöd på "frukost"! De åt gladeligen under det att leken fortsatte och de märkte nog knappast när jag sen dukade av och tog med mig brickan igen. För de var fortfarande helt inne i sin fantasivärld. Det är så härligt när barn blir uppslukade av leken på detta sätt och för mig skulle det nästan kännas som ett brott att då komma och avbryta.

söndag 6 mars 2011

Hostig söndag med thé och Vasaloppsdrömmar


Vaknade imorse med en förfärlig hosta! Kände redan igår när hela familjen åkte till Hammarskog att orken inte fanns där när jag tog en liten tur på skidorna. Turen blev väldigt kort och sedan satt jag bara och försökte hålla mig varm medan resten av familjen åkte pulka och hade snöbollskrig.

Idag försöker jag nu kurera mig så gott jag kan. Jag har laddat upp med thé, kardemummaskorpor och mörk choklad och följer Vasaloppet från soffan. Ligger och drömmer om att någon gång själv åka. Ser så underbart härligt ut där de glider fram genom vackra landskap och solen skiner från en blå himmel. Kan förstås hända att det inte är fullt så glamoröst som det ser ut i rutan att åka nio mil, men otroligt häftigt vore det att våga prova något år.

Thét har jag i min fina Gröna Anna kanna som har sällskap av kakburk, mjölkkanna och assiettet. Det är min fina svärfar som hjälper mig att samla när han är på loppis (vilket han är rätt ofta). Hjärtligt glad och tacksam  för det är jag! Duken som skymtar under fick jag och min man när vi gifte oss av mina barns underbara gammelfarmor Kally som nu är hemma i himlen. Eller egentligen är det ingen duk, utan ett handduksskynke eller vad det heter. Men eftersom jag just nu inte har någon sådan hylla i köket har jag den till duk ibland. Broderierna är ju så utsökt fina! I samma broderier finns även ytterligare två dukar. De har dessvärre fått sig en och annan kaffefläck men är mig ack så kära ändå!

En fin söndag önskar jag er alla!

fredag 4 mars 2011

Virka ballerinakex


Ballerinakex i olika smaker och en kanelbulle ligger på ett vit fat med guldkant (Bavaria, Rörstrand) tillsammans med en liten jättesöt kopp jag hittade på loppis för ett tag sedan. Koppen är ungefär hälften så stor som en vanlig kaffekopp.Även den med guldkant!

Är inte virkade kakor och bullar nästan det sötaste som finns! Jag är i alla fall lite kär i sådana här charmiga små ting. Och det är inte alls svårt att göra dem och fort går det! Här kommer en beskrivning på hur man kan virka ballerinakex:

Jag har använt virknål nr 2,5 och tagit restgarner jag hade hemma.

Mörkbrunt garn

Varv 1:  Virka 2 lm (luftmaskor)
Varv 2:  Virka 6 fm (fasta maskor) i 2.a lm från nålen
Varv 3: Virka 2 fm i varje maska = 12 fm
Varv 4: 12 fm

Fortsätt med ljusbrunt garn:

Ljusbrunt (kexfärgat) garn

Varv 5: Öka i varannan maska
Varv 6: Öka i var 3:e maska
Varv 7: Öka i var 4:e maska
Varv 8: Öka i var 5:e maska
Varv 9: Virka fm i varje maska

Byt tillbaka till det mörkbruna igen.

Mörkbrunt garn

Varv 10: Virka en fm i varje bakre  maskbåge
Varv 11: Virka ihop 5:e och 6:e maskan
Varv 12: Virka ihop 4:e och 5:e maskan

Fyll kexet med vadd! Om du inte orkar fästa garnstumparna som uppkom vid färgbytena, så kan man stoppa in dem i kakan tillsammans med vadden.

De resterande varven virkas varannan maska vanligt, varannan virkas två ihop tills ett litet hål återstår.
Klipp av tråden, men spar en så pass lång bit att du kan sy ihop kexet och fästa.
Avsluta med att sy upp och ner genom fyllningen så att det blir bulligt.

För den som inte kan virka finns här lite youtubefilmer som visar!

här virkar du luftmaskor (lm) 
här virkar du fasta maskor (fm)
här minskar du en maska
här ökar du en maska

Lycka till och trevlig helg!



torsdag 3 mars 2011

Aslan är på väg!


Inte ofta bjuder jag på en bild på mig själv, speciellt inte så här närgångna. Men idag var jag bara tvungen! För ser ni?! Jag har de facto blivit solbränd om kinderna idag!  Kände nu ikväll när jag kom in hur de hettade och trodde knappt det var sant!! Är inte detta ett vårtecken så vet jag inga. På förmiddagen var det till och med så varmt i solen att jag var tvungen att byta ut täckjackan mot en fleecejacka! Här om dagen såg jag också en koltrast. Vad har det med saken att göra undrar du nu. Men jag har i alla fall hört att om man ser en koltrast när snön fortfarande ligger kvar så är våren nära. Tro vad man vill om det. Men jag väljer att tro. Aslan är påväg!

Busig skrivlek!

Min nyfyllda 6-åring är helt galen i att läsa och skriva just nu! För att ytterligare stimulera hennes skrivlusta hittade jag på en rolig skrivlek att göra tillsammans med henne.


Vi börjar med att lägga ut ett antal bildkort på bordet. Jag har tagit dessa från ett spel. Sen säger jag: "Blanda, blanda, blanda, blunda!" Och när jag säger "Blunda!" blundar hon och drar ett kort. Korten har olika bilder på respektive sida och hon får välja vilket av dom hon vill skriva.

Jag har innan vi gjorde det första gången visat henne hur hon ska skriva alla små bokstäver och hon kan se dem längst upp på papperet. När jag visar henne detta gör jag det på ett lekfullt sätt. Jag tror som bekant på att leka in kunskap! De fyra linjerna emellan vilka bokstäverna ska hålla sig kallar jag: högsta taket, lilla taket, golvet och källaren. Sen pratar jag busigt om bokstäverna  T ex säger jag att lilla l är så lång så han vill börja ända uppe från det högsta taket. Lilla p stoppar ner foten ända ner till källaren osv. Jag visar henne också det rätta sättet att skriva bokstäverna; uppifrån, åt vänster osv. Lika bra att lära sig rätt ifrån början resonerar jag.

Sen när hon skriver är jag noga med att rätta henne på ett busigt och lekfullt sätt. Hamnar en bokstav t ex lite under "golvet" där den ska vara, säger jag med glimten i ögat: "Nämen nu tror jag e håller på att ramla ner i källaren!" eller om en bokstav svävar i luften ovanför linjen: "Nu får du allt säga åt o att sluta hoppa och sätta sig på golvet!" osv. Hon gapskrattar, grälar lite på bokstaven och suddar sedan glatt och skriver rätt! Och visst blir det fint!!

Titta bara här!

När hon skrivit klart ett ord ger jag henne massor av beröm och vi gör en "high five". Sen lägger hon kortet åt sidan och vi säger på nytt: "Blanda, blanda, blanda, blunda!"

Jojjan tycker detta är nästan det roligaste som finns just nu! Ideligen vill hon att vi ska leka skrivleken och jag börjar nästan ångra att jag hittade på den, men bara nästan. Jag tycker ju faktiskt att det är vansinnigt kul att hon är så intresserad av att skriva och att skriva fint!

onsdag 2 mars 2011

Pedagogiska brickor

Jag har börjat ordna brickor med olika små uppgifter som barnen kan sitta och jobba med på egen hand efter introduktion. Idén har jag fått från den jättehärliga boken  "Lekbok för koncentrationsförmågan"  och denna idé är från början hämtad från Montessoripedagogiken. Tänkte här visa två av brickorna. Fler kommer så småningom.

"Banken"

Denna bricka kallar vi "Banken". Den består av en tom plastburk med lock (i detta fallet en russinburk) och en  stor hög utländska mynt i olika storlekar. I locket har jag som synes skurit upp skåror av olika längd och tjocklek. Barnen uppgift blir sen att stoppa ner mynten ett och ett i ett hål som passar. Förutom att träna koncentrationsförmågan, får barnet här också uppfattning om olika storlekar. Att ett stort mynt inte passar i en liten springa t ex. Alla mina dagbarn är fascinerade av denna bricka och den passar lika bra för 4-åringen som för 1,5-åringen. Lilla L 1,5 år fick idag prova för första gången och hon ville göra det om och om igen!!

"Ösa ris"

Denna bricka består av två vackra koppar, en vacker tesked samt någon till ett par dl ris. Barnens uppgift är att med hjälpa av skeden ösa över riset från den vänstra till den högra koppen utan att spilla, eller åtminstone inte spilla så mycket. Ger bra träning i att kontrollera sina handrörelser, koncentration och dessutom tränar det läsriktningen (från vänster till höger) Även denna bricka är uppskattad. Barnen blir väldigt stolta när de klarat ösa över allt ris utan att spilla! Passar från ca 3 år.

Inom Montessoripedagogiken är man noga med att sakerna barnen jobbar med ska vara estetiskt tilltalande. Därför gör jag också mitt bästa för att göra det så fint som möjligt. När jag hittar en finare burk till banken, ska jag t ex byta ut den.

tisdag 1 mars 2011

En liten snuttetrasa

Det var det här som låg i bebispaketet; en liten snuttetrasa med en massa roliga band att känna, bita och mumsa på så småningom. Den är sydd av en liten bit IKEA-tyg på framsidan, en bit gosig svart velour på baksidan samt en rad svarta band i olika material.

Jag började med att mäta upp var banden skulle sitta och sen nålade jag fast dem dubbelt på rätsidan av framsidebiten (eh konstigt ord med ni fattar).


Så här!

Sen ska man ju om man är ordentlig sicksacka de två tygbitarna runt om. Jag gjorde det dock lite enklare för mig och lade genast velourbitens rätsida mot framsidans rätsida och sicksackade ihop de två bitarna. Lämnade dock öppet halvvägs på sista kanten för att man sedan ska kunna vända hela arbetet rätt i slutet. Här fick då lata jag sicksacka de två kanterna i öppningen.

Sen sydde jag runt (förutom öppningen igen då) med vanlig raksöm med en pressarfotsbredd in. Stack in handen och tog bort alla nålarna och vände sedan ut arbetet så rätsidorna kom utåt. Vek in öppningens kanter (lite pilligt) och så sydde jag en smal stickning (dvs raksöm ngn milimeter in) runt om. 


Så här såg det färdiga resultatet ut!


Och så här underbart söt är den lille nyfödde ägaren! 

Han var så go så jag knappt kunde släppa honom med blicken och ville gärna hålla honom mest hela tiden. Maken (som håller på bilden) blev nästan lite avundsjuk. Han ville ju också hålla!! Så lyxigt att ha en så liten bebis i ens närhet, utan de jobbiga bitarna med vaknätter mm.

Myyyys!!!