Sensoriska bokstäver som fick eget liv!

Jag och barnen (egna, dagbarn och fritidsbarn) har börjat göra ett sensoriskt alfabet. Jag tänkte först göra ett själv för barnen att känna på och följa bokstäverna med sina små känsliga fingrar. När jag funderade på olika material att göra bokstäverna i, kom jag plötsligt på idén att göra dem i ett material som började på den aktuella bokstaven. Ju mer jag tänkte på det, ju mer inspirerad blev jag!

När det gäller mig, är transportsträckan från idé till utförande mycket kort, så snart var jag igång med att göra den första bokstaven; ett A gjort med aska!

Metoden är mycket enkel. Jag delar ett lite kraftigare A4-papper i två och skriver sedan bokstaven (versal) på arket och lämnar lite utrymme nedtill så att jag kan skriva ordet under. Sedan fyller jag i bokstaven med flytande lim och öser på med (i detta fall) aska på limmet och låter det torka.

När jag satte igång med detta blev förstås barnen genast intresserade de med. Och snart hade vi full produktion av sensoriska bokstäver kring köksbordet. Det blev ett B med blåsippor, ett C med citronskal, ett H med havregryn, ett S med sand osv. Alla barn som fanns närvarande mellan 2,5 år till 9 år gick in för det hela med liv och lust! Tillsammans hittade vi på vilka saker vi kunde använda till de olika bokstäverna.

Plötsligt hade aktiviteten blivit så mycket mer än bara tillverkande av ett pedagogiskt material. Det blev en kreativ skaparverkstad där barnen samtidigt fick lära sig nya ord. De (läs 6-åringarna) provade att läsa orden och de sjöng alfabetssången. Då och då sprang något barn iväg för att hitta exempelvis sand, kvistar eller blåsippor till tillverkningen. Ett härligt kreativt flöde som aldrig tycktes ta slut hade tagit fart!

Och detta var ingen engångsföreteelse. Långt ifrån. Senast idag har vi ännu en gång tillverkat nya bokstäver. Vi har till och med börjat med gemener (små bokstäver) nu. För barnen tycker det är så roligt och kommer hela tiden på nya saker vi kan använda. Så att bara göra de stora bokstäverna räckte ju inte alls.

Snart har vi nu hela alfabetet i en lång rad på en vägg i hallen. Barnen är där och tittar och känner, läser orden och sjunger alfabetssången. Det hela har blivit så mycket större, roligare och bättre än jag först kunde tänka när jag fick idén. Älskar när sånt här händer! Vissa idéer är som en levande organism, som så fort den fått liv sticker iväg och skapar egna fantastiska skeenden. Jag får bara hänga med och glädjas och förundras!

Att "bara leka" är inte så bara!

Jag brinner för att barn ska få vara barn. Med det menar jag bland annat att de ska få vara utomhus mycket och leka fritt och upptäckande. Jag tror att speciellt skogen är en mycket bra och stimulerande och lärorik plats för barn att vara på och därför är jag ofta där med mina barn och dagbarn.

Som pedagog inom barnomsorgen, i mitt fall som dagmamma - utsätts man dock för trycket att allt ska styras upp och vara så välplanerat och pedagogiskt för att vara av någon nytta för barnen. Men i mitt hjärta vet jag att barnen lär sig så ofantligt mycket bara av att få leka och upptäcka själva. Ändå är jag inte opåverkad och kan komma på mig själv med att undra vad de egentligen lär sig när de leker glatt och inspirerat i skogen.

Då är ett sånt mejl som jag fick från Utikuligt i måndags en enorm uppmuntran.

Så här stod det i mejlet:

Barn som är ute mycket i en bra miljö utvecklas snabbare i allt. ..Barn som är ute mycket får bättre koncentrationsförmåga. ..Barn som är ute mycket klarar stress bättre. ..Barn som är ute mycket är friskare. ..Barn som är ute mycket lär bättre. ..Barn som är ute mycket får bättre empati. ..Fri lek gör oss anpassningsbara. ..Fri lek ger oss social kompetens. ..Fri lek stimulerar fantasin. ..Fri lek stimulerar kreativiteten.

Idag har det varit en fantastisk vårdag och vi har varit ute hela dagen! Ja, hela dagen från klockan 9-17:30 då de sista barnen gick hem. Tänk så mycket barnen har fått av detta! Jag är inte emot att planera och hitta på pedagogiska sysselsättningar. Inte alls! Jag älskar pedagogik! Men det ska komma utifrån barnens behov och intresse och inte pådyvlad dem för att man tror att det är det enda som är bra. Idag till exempel hade jag en samling "i bakfickan" som jag kunde ta fram om det skulle behövas och fylla ett syfte. Och vid ett tillfälle passade det bra och vi hade en pedagogikst samling, som dock improviserades rejält för att passa och stimulera barnen. Men det är viktigt att komma ihåg att barnen hade lärt sig lika mycket även om de "bara hade lekt"!

Färgad snö räddade dagen!

Rymdgubbar uppradade i solen intill sitt blå rymdskepp som skymtar längst upp i bild.

När vi tittade ut genom fönstret i morse var det fullt snöfall utanför. Vinden ven och stora snöflingor virvlade runt och gjorde snabbt hela marken vit. Ingen av oss jublade direkt. Själv kände jag inte alls för att ställa om till snölek med dagbarnen och tänkte: vad kan jag hitta på som är kul och inspirerande i snön idag? Direkt dök en tanke upp i huvudet. Jag kom att tänka på att min dotter de senaste dagarna pratat om rymdvarelser och också ritat endel sådana på sina teckningar. Jag fick då idéen att vi kunde färga snö med karamellfärg och göra små rymdgubbar av den.

Och så blev det! Jag tog ut tre bunkar och så fick barnen fylla dem med snö. Sedan färgade jag snön i tre olika färger. En i varje bunke. Därefter fick barnen ta ur bunkarna och bygga så gott det gick. Vinden ven dock fortfarande väldigt kall och barnen var väl lite chockade och ovana vid detta plötsliga väderomslag. Så byggandet pågick inte så värst lång stund innan de gav upp och ville gå in. Några små gubbar och ett rymdskepp hann vi dock tillverka som ni kan se här ovan.

På eftermiddagen sen klarande det upp och solen kom fram. Då gick vi ut igen och nu kom vi på ett annat sätt att använda vår färgade snö. Nämligen till dekoration på sandtårtor och sandkakor!

Det blev väldigt fint och effektfullt och både barnen och jag tyckte detta var väldigt roligt! Denna årstid finns det ju inte blommor, bär och blad att dekorera sina kakor med och då var det kul att använda dessa gnistrande iskristaller istället. Barnen låtsades att det var jordgubbar och godis.

Kreativiteten flödade och efter en stund kom vi också på att använda istappar till kakorna. Istapparna hittade vi under bilar på parkeringen (ett litet tips). 

Visst blev det fint!