söndag 16 januari 2011

Här sitter jag medan mörkret faller på


Här sitter jag vid köksbordet och stickar på en care-square medan det skymmer på utanför fönstret. Inget roligt väder idag. Småregn, några plus och snorhalt på vägarna. Men att sitta här och sticka gör mig glad. Min 10-åring försöker också virka en ruta, men det är inte lätt. Han har ju just bara börjat med virkning i skolan. Han kämpar på, tappar modet och försöker igen. Vi får väl se om det blir någon ruta tillslut.

En annan sak som gör mig glad idag är att jag varit i min kyrka. Om jag bara kunde förklara hur fantastiskt det är att stå där och lovsjunga tillsammans med ett par tusen andra människor! Man känner Gud så nära och fylls av en obeskrivlig glädje. Ja, det kan ej förklaras, men bara erfaras som det heter i en sång. Härligt är det och än gladare blev jag när en av mina söner berättade att även han upplevt denna glädje när de lovsjöng i söndagskolan. "Det gjorde nästan ont i hjärtat och så sprutade det ut glädje i hela kroppen" var hans sätt att beskriva hur han upplevde Gud. När man hör sånt får det gärna småregna hur mycket det vill.

Nu ska jag fortsätta med min care-square och småprata med mina barn som tar sig lite mellanmål.

Ha en fin kväll och ta hand om varandra!

1 kommentar:

Catrin sa...

Så fint beskrivet!

Och ja man får passa sig för vad barnprogrammen kan inspirera till för bus ;)