Ett nedslag i fyrabarnsfamiljen en vanlig fredageftermiddag

Boppo tycker att mamma är den dummaste och elakaste mamman i världen för att hon sagt åt honom att sluta spela wii och påpekat att han dragit över sin tid hela veckan. Han gråter och skäller på henne oavbrutet. Mamman själv bakar rågbullar och försöker låta bli att glömma dem i ugnen. Pappan börjar laga tacos och Lilla L och Jojjan tjatar på honom att få hjälpa till att skära. Han tilldelar dem var sin kniv, skärbräda och gurkbit vid köksbordet. Jojjan kommer sen skuttande till mamma och ber henne att (för femtioelfte gången denna vecka) känna på hennes (Jojjans alltså) lösa tand. Mamma känner att den nu är riktigt lös och drar ut den. Jojjan blir stum av lycka och bara stirrar på sin tand. Sen ger hon ifrån sig glädjetjut i form av ett kort "åh!"  i en ton i närheten av höga C. Med detta "åh!" upprepat om och om igen går hon omkring med sin tand i handen en lång stund och sen är hon den lyckligaste på jorden. Hon kramar mamma innerligt och säger att hon är bäst. Att hon är smal, snygg och ung. Och bäst. För hon har ju dragit ut tanden! Boppo är alltjämt lika sur och arg och i sin allmänna upprördhet slänger han också ett öga ut mot snöfallet och börja ondgör sig över det!! Då kontrar Lilla L med att ställa sig upp på sin stol (hon är nu klar med gurkan) och börjar med hög och glad stämma sjunga: "Jag ser det snöar, jag ser det snöar det var väl roligt HURRA!" Behöver väl inte säga att det inte direkt gör Boppo gladare. Han börjar istället på samma melodi argt sjunga emot vinter och för vår. Lilla L sjunger då ännu högre...och någon form av sång battling bryter ut.

Under tiden håller mamma på att glömma bullarna i ugnen som hon befarade men får ut dem i tid. Pappa blir klar med matlagningen och ropar på Nonno att han ska komma och äta. Han kan dock inte komma riktigt än meddelar han. Han håller ju på att försöka få in en penna i en ballong...

Slutligen står dock maten på bordet. Plåt nummer två räddas även den från en svart död i ugnen och Boppo blir på bättre och bättre humör allteftersom han äter. Det enda som nu stör middagsfriden är att Nonno envisas med att i gnällig ton sjunga: "I wanna be popular". Men å andra sidan har han ju slutat att sjunga "Manboy, manboy" så vi får väl vara glada för det.

I skrivandes stund håller nu hela barnaskaran på att förbereda sig för familjens egna melodifestival. Boppos idé. Jojjan kommer och visar upp den ena outfiten efter den andra och tränar samtidigt på sin sång. Nonno tränar på sin sång i ett annat rum. Boppo kommer nöjd och berättar att han skrivit två nya låtar, på engelska faktiskt, som hans ska framföra och Lilla L kommer med ett lila nagellack som hon vill få på sina naglar. Så det är väl bäst att jag går och målar Lilla L:s naglar och sen hittar på en outfit och en låt jag med. För de förväntar sig att jag också ska delta helhärtat i denna melodifestival och som det låter ska den börja vilken minut som helst.

Trevlig helg!

ps. Några av rågbullarna blev ändå svarta i botten. För ena plåten råkade nämligen hamna på en varm platta som ingen stängt av ds