Vägen till tvättlycka

I en familj med fyra barn blir det mycket av det mesta. Det gäller i allra högsta grad tvätten! Två maskiner per dag bör köras för att hålla bergstopparna nere. När Makena blir sjuk eller av andra anledningar inte riktigt orkar hålla efter hopar det sig genast (just nu befinner sig familjen i en sådan period). Och det blir ju inte bättre av att det dessutom finns en sängvätare i familjen...

Skulle det vara så enkelt som att bara slänga in en tvätt vore ju allt frid och fröjd. Men som alla ju vet följer det flera ytterligare moment innan en omgång tvätt är klar. Det ska hängas, vikas och läggas in. Strykas ska det kanske med. Men det har Makena helt sonika rationaliserat bort. Hänga och vika går oftast rätt bra. Makena brukar få hjälp av både Lilla Buset och Jojjan och då blir det ju riktigt trevlig. Men sen ska ju alltihop läggas in i respektive skåp och lådor. Och där stupar det ofta. Den vikta tvätten blir gärna kvar på finbordet i vardagsrummet för att det är så tidsödande (och jobbigt) att springa runt i alla rum. Men nu ska det bli ändring på det har Makena tänkt!

Igår åkte hon till IKEA och införskaffade sex gröna lådor. Dessa har sedan idag blivit märkta med var och ens namn. Tanken är sedan att när Makena viker, ska hon lägga var och ens kläder i respektive låda. Sedan få var och en (ja inte Lilla Buset än då) ta sin låda och lägga sina kläder i sin garderob. När lådan är tom, ska den placeras på hög (de är ju stapelbara) i tvättstugan. Visst låter det som en lysande idé!

När Makena idag presenterade denna nya rutin togs den emot förvånasvärt bra. Makena hade förväntat sig djupa suckar, grymtanden och protester. Istället möttes hon av lite axelryckningar och några "Jaha." De börjar väl bli vana med att Makena ständigt får nya ryck. Boppo var snabbast på att tömma sin låda. Med lite påminnelser tog sedan även Nonno och Jojjan sina lådor och bar dem sedan till tvättstugan. So far so good. Makena är inte så naiv att hon tror att detta kommer att gå gnisselfritt även i fortsättningen. Hon anar ett litet nyhetens behag. Men envis som hon är ska hon nog se till att det fortsätter att funka. För inte är det väl mer än rätt att alla drar sitt strå till att förminska tvättstacken. En liten insatts från var och en minskar Makenas börda avsevärt. En låda står dock kvar på bordet. Men det är väl så att det är svårare att lära gamla hundar att sitta... ;-)

God kväll på er alla!

ps Till makens försvar ska tilläggas att han också tvättar och viker och lägger in. Men av förklarliga skäl har han varken Makenas tid eller effektivitet och därför hopar det sig ändå ds