lördag 16 februari 2008

En räddande ängel


Idag ringde Makenas svärmor till sin son och undrade om hon skulle köra de fyrtio milen upp till barnbarnen och hämta de tre största? Hon hade fått höra att de igår packat sina väskor och blivit besvikna över att inte få åka till farmor och farfar. Men det var inte detta som gjorde att hon nu var beredd att köra den långa vägen fram och tillbaka. Nej, hon hade upplevt att hon skulle göra det. Att Makena verkligen behövde få lite lugn och ro.

Makena antog såklart att svärmor läst gårdagens blogginlägg och därför förstått att Makena var i behov av lite barnvaktshjälp. Men så var alltså inte fallet. Helt ovetandes om gårdagens pärs (som fortsatte idag) greppade hon alltså luren och erbjöd sig likt en räddande ängel att ge Makena lite andrum. När Makena fick höra allt detta från maken, kom tårarna. Makena bara visste att det var Gud som sett Makenas belägenhet och som nu på detta sätt sände henne sin hjälp. Där och då kände hon sin Guds stora omsorg om sina små och en gammal barndomssång började ringa i Makenas öron:
Jesu kärlek är så underbar
Jesu kärlek är så underbar
Jesu kärlek är så underbar
Kärlek så underbar

6 kommentarer:

Ebba sa...

ÅÅå, verkligen en räddande ängel!! Ja, det är verkligen fantastiskt att se hur Gud bryr sig om oss i vardagen! Och Lisbeth är ju verkligen en klippa. Kul för barnen att få träffa farmor och farfar också! :-)

Mamma Millan sa...

Ååå,, så härligt med änglar..ja de behövs allt emellan åt!!

Hej , Millan heter jag!! Välkommen till min blogg!!!

Sebbes Fruga sa...

Så härligt! Hoppas alla får det bra på sina håll!

Mamma Millan sa...

Tack för din söta kommentar!!
Ha en härlig dag!!
♥Kram Millan♥

www.charlotte.nu sa...

Var de än kommer ifrån så är det underbart när en räddande ängel sveper in med sina hjälpsamma vingar.

susanne sa...

Ja, jag kan bara tanka mig hur skont det ar med lite andrum nar man har smabarn... Ar det svart att fraga folk om de kan vara barnvakt?

Kram pa dig din vardagshjalte!