fredag 9 mars 2012

Mot höjderna

Har nu sedan i måndags bråkat med mitt manus och försökt få det att förstå att det är i preterium det ska skrivas. För nästan alla andra böcker låter sig ju snällt skrivas i preterium har jag lockat och vädjat. Men mitt manus har inte alls varit med på noterna. När jag tog mig friheten och skrev om första kapitlet i preterium bara lade sig manuset ner och dog. Det spelade helt enkelt ingen roll vad jag sa eller försökte med. Manuset ville helt enkelt inte leva mer. Själv tappade jag helt skrivlusten. Jag började tvivla på hela min bokidé och blev ganska uppgiven.

Så satte jag mig igår och läste igenom mitt manus. Först det omskrivna kapitlet i preterium. Inget hände. Det bara satt där på dataskärmen och såg livlöst ut. Men sedan, när jag läste samma kapitel i presens fick det plötsligt liv igen. Jag fortsatte med kapitel två och tre och mitt manus fick vingar. I jublande glädjesprång lyfte det mot skyarna och jag drogs med i glädjen och började plötsligt tro på min bok igen. Skrivarglädjen återvände och jag tänkte att det får bära eller brista. Nu provar vi våra vingar mitt manus och jag och skriver i presens. Varför alla de stora skriver i preterium ska jag inte grubbla på mer. Mitt manus lyfter sina vingar i presens och då är det bara att gilla läget och flyga med och hoppas vingarna bär oss upp mot höjderna.

Inga kommentarer: