Kommer ut ur garderoben...

Nej, nu kan jag inte låta bli att berätta det längre. Jag drömmer om att bli författare! Så nu var det sagt. Det var ju inte så farligt ändå.

Så här är det. Jag har väl i hela mitt liv haft en diffus dröm om att bli författare, men aldrig på riktigt liksom. Jag skrev redan som barn egna böcker på pappas skrivmaskin och band in dem i kartong. Illustrationerna ritade jag själv. Sen har jag genom hela skolåren skrivit i olika former. Jag älskade förstås friskrivningstimmarna och fyllde min lilla skrivbok med berättelser. Hemma skrev jag dagbok. Har alltid haft ett behov av att uttrycka mig i skrift. Jag skrev även dikter och egna sånger (musik är ett annat intresse). Och så där har det hållit på.

Så började jag då blogga för några år sedan. Det blev det nya sättet att få uttrycka sig med ord och bokstäver. Många har frågat mig hur jag har tid att blogga med fyra barn omkring mig? Men svaret är att skrivandet har varit min avkoppling. Jag blir lugn och lycklig av att skriva helt enkelt. Andra tittar kanske på TV eller målar om sovrummet. Jag skriver.

Så hände det otroliga i början av sommaren. Jag satt och körde hem från mina svärföräldrar. Maken sov bredvid mig och barnen sov i baksätet. Jag satt och hade rätt så tråkigt. Så kom det över mig ett starkt begär efter att skriva en bok! Bara sådär visste jag helt plötsligt att det är detta jag ska göra. Så kom det bara för mig att jag skulle börja fantisera ihop en berättelse i huvudet på en gång. Och tankarna började vandra och fantisera där jag körde fram i försommarnatten. Innan vi var hemma hade jag ett helt koncept klart för mig! Jag visste precis vad boken (eller faktiskt böckerna) skulle handla om. De stora dragen hade jag helt klart för mig och jag var rusig av lycka! Tänk. Jag ska skriva en bok!

Under sommaren har jag sedan jobbat med denna bok. De första två kapitlen lät sig skrivas tämligen lättvindigt och jag tänkte, detta har jag klart på några veckor. Men sen har jag insett att så inte kommer att bli fallet. Det kommer att ta sin runda lilla tid innan denna bok blir klar. Men det gör inget alls. Det är så härligt att skriva och att gå och suga på den här karamellen. Successivt växer berättelsen fram och jag lär mig mer om den hela tiden. En härlig process!

Så om det blir lite glesare mellan blogginläggen vet ni varför. Då sitter jag helt enkelt och skriver på min bok istället. Jag ska dock göra mitt bästa för att även hålla bloggen levande. Det är ju roligt det med. Fast på ett annat vis!

Så nu har jag kommit ut ur garderoben. Det var rätt så befriande faktiskt! På återseende.