Supergodaste maten för grillen och härligt varma dagar!!

Ikväll fick jag in en riktig fullträff till middag! När maken började äta kunde han inte nog uttrycka hur "fruktanssvärt gott detta var!!" Han kunde inte komma ihåg när han sist ätit något så gott och gick så långt att han menade att denna maten kvalade in på topp 10 av det godaste han ätit nånsin!! Jojjo minnsan! Under hela måltiden höll han sen på att ösa superlativ över maten och som en liten bonus (eller ganska stor faktiskt) älskade alla barnen det också! Boppo som annars inte gillar potatis över huvud taget sa att detta var den godaste potatis han ätit i hela sitt liv och barnen slogs om de sista små potäterna. Bara en annan mor kan nog förstå hur gott det känns i hjärtat med sådana här omdömen istället för gnäll och sura miner. Men nu förstår jag att ni håller på att spricka av nyfikenhet så jag är så vänlig och delar med mig av receptet utan vidare krussiduller.

Here we go...recpeptet är lite jag tog vad jag hade...

Köttfärsspett med smak av vitlök och oregano

1 scharlotten lök (hade bara en)
ca 500 g köttfärs (eller vad det nu kan ha varit i påsen)
en näve finklippt gräslök
2 ägg
chilisås (jag tänkte ta ca 2 msk, men slant lite så det blev nog 4)
oregano (nån msk)
2 pressade vitlöksklyftor
en massa varv med pepparkvarnen (jag har en pepparblandning med många pepparsorter)
ca 1 dl 40% grädde
1 msk fiberhusk (funkar med ströbröd för icke LCHF:are)

1. Låt fiberhusken svälla i grädden några minuter
2. Fin hacka löken.
3. Blanda ihop alla övriga ingredienser med lök och gräddblandningen
4. Fördela köttfärsen på grillspett (är de av trä bör de ha legat i vatten några timmar först)
5. Grilla dem på grillen ute i solen!

När det gäller själva grillningen av spetten tipsar min käre make om några knep för att få dem att hålla ihop. För det första ska de grillas tvärs över gallret för att undvika att de åker emellan spjälorna. För det andra är det till stor hjälp att i början av grillningen hjälpa till med en stekspade underifrån när man ska rotera dem. Over and out from the husband.

Smörstekt färkpotatis


Ta med fördel små potatisar. Rengör dem noga och koka dem sedan i lättsaltat vatten. När de kokat klart (se till att inte överkoka här!) smälter du en massa riktigt smör i en stekpanna och häller i potatisarna. Rulla runt med dem ordentligt och stek på medelvärme tills de fått fin färg. Salta.

Busenkel supergod kall sås


Häll så mkt äkta cremefraiche du tror går åt i en skål. Vrid ganska många varv med chiliexplosion krydda och tillsätt sedan salt efter behag. Rör om och smaka av. Är du inte nöjd, så ta några varv till med chilikvarnen!

Slutligen. Servera det hela med en god blandad sallad ute på den solvarma altanen. Jag brukar göra det enkelt och köpa en sådandär salladsblandning i påse och tillsätta vad jag har hemma; tomat, paprika och kanske lite avocado.

ps smörstekta potatisar är ju inte LCHF, men dessa var för goda för att låta bli och jag gör faktiskt undantag när jag känner att det är ngt riktigt extra gott! ds

Brunch med fyrbarnsfamiljen

Idag sov jag och maken, aka mannen i mitt liv ut ordentligt och kunde ligga kvar i sängen till framåt 11-snåret! När hände det sist liksom?  När vi så i alla fall äntligen vaknat till liv, halkar vi upp och åker till affären för att handla lyxig brunch. Bara han och jag. Vi känner oss som nygifta igen och passar på att ge varandra en puss när vi klivit ur bilen. I affären går vi hand i hand och plockar ner det vi är sugna på i korgen. Konstatrerar framme vid kassan att vi nog aldrig tidigare i vårt liv handlat frukost halv tolv en förmiddag. Inte som vi kan erinra oss då i alla fall. När vi sedan kommer hem har barnen dukat ute på altanen och Jojjan 6 år har till och med skurit upp en hel gurka som hon lagt på ett fint fat, skurit upp ett plommon i bitar och lagt i en gräddkanna och ställt en röd pelaragon på bordet. Tillsammans ordnar vi sedan med resten. Maken gör "scrabbled egg" och steker upp lite lyxig korv. Vi lägger upp lufttorkad skinka, skär upp paprika, mixar nötter och koka ägg. När allt är klart bär vi ut det hela och intager en förnämlig brunch tillsammans. Känns lite overkligt att kunna göra så här fast vi inte är dinky, utan faktiskt fyrbarnsföräldrar numera. Men det fina i kråksången är att barnen nu börjat bli så stora (äldsta 10) att de kan leka själva på morgonen och låter oss sova och kan passa varandra medan vi sticker till affären själva. Efteråt hjälpte de även till med att duka in igen. Så vi har det ju till och med bättre än ett par utan barn. Häftig känsla! Och fortfarande är vi unga och vackra och har åren framför oss. Fördelen med att få barn tidigt. Ler. Vanligtvis är vi annars alltid i kyrkan denna tiden om söndagarna. Men nu var det så att vi kom hem från semestern halv två i natt och då var det urlyxigt att kunna få en sådan här start på den nya dagen!

 

ps. Beklagar de dåliga bilderna, men kameran låg någonstans i den ouppackade packningen och en telefon fick duga denna gången ds

Blåbär i solen

Lycka. Årets första blåbär till min frukost i solen! 

Glad midsommar!

Läckö Slott på vårt sätt

Förmiddagens väder bjöd inte på mycket hopp för sjösättning av båten och när det sedan började spöregna dessutom gav vi helt upp hoppet och begav oss till Läckö Slott istället. Vi hade ringt turistbyrån och de hade berättat att det i år skulle finnas spännande rundvandringar för barn på slottet. När vi kom dit visade sig det dock inte vara aktuellt förrän i Juli. Men vi lät oss inte nedslås för det utan gjorde Läckö på vårt eget sätt istället...

Vi gick balansgång...

Vi hittade flera fågelbon med ungar i!

Här en liten fiskmåsunge. Senare såg vi även svalbon med ungar i!

Jojjan hittade kattsilver...

..och jag hittade kamomill.

Oklart vem av oss som blev lyckligast.

Vi åt glass och drack kaffe ner vi vattnet och då hade regnet hunnit dra förbi och solen sken från en klar himmel!

Lilla L kunde inte låta bli att bada fötterna.

Dock badade hon en i taget då vattnet enligt henne var iskallt!

Vad heter den här blomman mamma?

I ett dike hittade vi stora röda smultron. Alltid lika uppskattat av barn och vuxna!

Barnen klättrade och for i Läcköbron och var på strålande lekigt humör hela förmidagen.

Och vi hade en sådan där riktigt härlig familjegemenskap som man bara ska ha när man äntligen får en massa tid ihop på semestern!

Outgrundliga lekar med oväntade saker och skräp

Jag tror jag måste skapa en ny kategori här på bloggen. Vet dock inte riktigt vad jag ska kalla den. "Mycket nöje med små medel", "Nyskapande lek med skräp" eller kanske det lite längre men mer uttömmande; "Mina pojkars outgrundligt kreativa lekar med de mest oväntade saker". 


Det är nämligen så att jag och min man gång på gång slås av förundran över vilka otroliga lekar pojkarna hittar på. Hjärnan bakom är oftast Nonno har vi förstått, men även Boppo kommer med liknade uppslag. Låt mig exemplifiera; igår eftermiddag fick barnen en glass var. När vi föräldrar lite senare avslutade vårt kaffe på den (stundvis) soliga altanen, upptäcker vi att pojkarna är helt uppslukade av en till synes hysteriskt rolig lek. Vad leker de då med? Jo de har brutit av sina glasspinnar och kastar upp dem i luften. Varje gång de sedan landar ger dom ifrån sig ljud liknade dem man kan tänka sig att en hemmapublik ger ifrån sig när lagets stjärna får ett friläge, men skjuter i ribban... Sedan skrattar de och pratar med varandra upphetsat. Strax flyger ett gäng trasiga glasspinnar upp i luften igen, tätt följt av samma ljud och samma exalterade skratt. Jag vet inte hur länge de höll på med detta. Men det varade bra länge. Efter ett tag försvann så den ena glasspinnebiten efter den andra, men det hindrade inte att leken kunde fortsätta. Tillslut återstod en liten bit, men även den tycktes roa kolossalt. Vad jag förstod utvecklades leken eftersom lekmaterialet förändrades. Vad leken gick ut på? Det har jag fortfarande inte lyckats förstå. Vad jag förstår är dock att mina pojkar besitter en fantastisk kreativitet och kan skapa sig nöjen av till synes ingenting. Jag tycker det är helt fascinerande! Man brukar ju säga att lite roar små, men det här bevisar att lite kan roa även ganska stora pojkar (de ska börja i 3:an respektive 5:an). Allt som tycks behövas är kreativitet och en fantastisk fantasi!

Tvingar mig själv att tänka positivt på B

Idag känner jag att jag får kämpa lite för att vara glad trots trist väder och allmänt dåligt humör här och var. Därför passar jag på att  fortsätta med tacksamhetsalfabetet och därmed tvinga mig själv att focusera på possitiva saker. Dagens bokstav är B. Och det första jag då tänker på är såklart mina barn! Vilka gåvor de är ändå. Fyra olika spännande personligheter som gör mitt liv så innehållsrikt och fantastiskt. Visst blir man ofta trött när de bråkar och tjafsar och slänger sina strumpor, kläder och pinaler överallt. Lämnar smulor över hela köket när de tagit sig en macka eller råkar skjuta ner en blomvas med mjukisbollen. Men tänk så underbara de är ändå. Skulle inte för allt i världen vilja var utan mina barn.


Annat på b att känna tacksamhet över en dag som denna är blommor, de står där och är vackra trots moln och endast 15 grader. Jag känner tacksamhet över bokstäver som fyller alla roliga, givande och spännande böcker jag så älskar att försvinna in i. Och utan bokstäver skulle ju inte heller bloggar finnas. Jag älskar att blogga. Det gör mig glad att skriva och lägga upp bilder. Det är faktiskt så att jag kan känna mig lite sur och nere. Men så sätter jag mig och skriver och knåpar ihop ett blogginlägg och sedan är jag solskenet själv igen. Så bloggar är icke något att förakta! Det är ju också ett roligt nöje att läsa andras trevliga bloggar. T ex den lättsamma, glada och snygga bloggen byjowithlove som ju faktiskt också börjar på b!

När man börjar tänka på det, finns det ju kolossalt mycket på b att känna glädje och tacksamhet över. Det finns ju blåbär och bär i största allmänhet. Bus och busiga barn (barn i allmänhet tänker jag på nu). Vår bil och vi har en båt! Bollar är jag mycket tacksam över också! De roar nämligen mina pojkar åtskilliga timmar varje dag Vad skulle de annars göra av all sin till synes outömmliga energi? Vågar inte ens tänka tanken...Vidare har jag ett par ben att gå, skutta och springa omkring med. Sköna gröna blad "smyckar dal och ängar" och blåmesar sjunger så vackert i björkarna. Ja jag skulle kunna fotsätta länge till. Men avslutar nu ändå med att känna enorm tacksamhet för min Bibel. Bibeln betyder obeskrivligt mycket för mig. Jag läser i den varje dag och får tröst, uppmuntran och styrka av orden i den. Jag möter helt enkelt Gud när jag öppnar bibelns pärmar! Och vad kan egentligen betyda mer än det?

Nu skulle jag bli glad så jätteglad om också du som läser ville berätta vad du är tacksam för som börjar på b?

Till dess. Ha en busbra dag!

Smultron och ett smält mammahjärta

Äntligen börjar smultronen mogna! Vi har lite smultron intill vårt staket och Lilla L har de senaste veckorna gått dit flera gånger om dagen  för att se om de blivit röda än. Men det har gått så trögt, så trögt och aldrig vill de bli röda...

Men så i helgen var vi på vår kyrkas församlingsgård. Mannen min har lett konfirmationslägret där under veckan och framåt helgen hakade vi på. Och kan man tänka sig! Igår fann så min lilla skrutta en hel liten slänt full med röda härliga smultron intill parkeringen där. Hon, hennes syster och ytterligare en liten tjej plockade och plockade lyckligt. Lilla L sjöng för full hals "Idas sommarvisa" om och om igen med stark betoning då hon kom till: "...å smultron det gör jag åt ba-a-rna..."och var så lycklig där i kvällssolen som för ovanlighetens skull behagade titta fram mellan molnen.  Sen kom hon och gav mig ett par små smultron och sjöng: "Å smultron det gör jag åt vu-u-xna, för det tycker jag dom kan få!"  och såg så finurlig ut. Det var ett litet sådant där guldögonblick som små mammor bara älskar och gör att deras ömma mammahjärtan smälter på fläcken.

Och vem har sagt att man bara kan trä smultron på strån? Det går ju precis lika bra på en blåklocka! 

Fast Lilla L hävdade att det faktiskt borde heta "Lila-klocka!!" och som vanligt var det ju så logiskt och sant.

Vill du le en hel bok igenom?

Nu ska ni få ett tips på en riktigt mysig bok att läsa i hängmattan i sommar! Den heter "Britt-Mari lättar sitt  hjärta" och är Astrid Lindgrens första bok. Jag hade aldrig hört talas om boken innan jag fick tips om den här. Och när jag såg att den var skriven av Astrid Lindgren blev jag såklart mycket nyfiken!Jag gick till biblioteket där den fick hämtas fram från magasinet. Bibliotekarien sa att den aldrig blev någon storsäljare, men det lät jag mig inte avskräckas av.  Och det var kolossalt tur det! För denna bok är helt underbar! Britt-Mari är en 15-årig tjej i 50-talets glada Sverige. Hon får en skrivmaskin och sedan börjar hon brevväxla med en viss Kajsa i Stockholm. Bara detta med brevväxling är ju exotiskt i sig. Själv brevväxlade man ju till höger och vänster som barn, men jag betvivlar starkt att detta fenomen existerar i dagens elektroniska värld. I alla fall. Dessa brev utgör boken och vilka brev sen! Britt-Mari, eller rättare sagt Astrid, skriver så muntert och roligt och lättsamt och trevligt att man finner sig själv sitta och le medan man läser. Då och då måste man också fnittra till eller till och med skratta högt! Ja detta är en bok att bli glad av. Igår kväll var jag trött och slut efter jobbet och kände mig allmänt sur och grinig. Men så satte jag mig med boken och efter 10 minuter kände jag mig som ny igen. Jag log och skrattade för mig själv där vid farstukvistsbordet med min tekopp intill mig och livet kändes åter trivsamt och härligt. Så vill du le en hel bok igenom så gå genast och låna denna lilla pärla! Den kommer att förgylla några timmar av din sommar, det törs jag garantera!

Bus och glass på sommarcafé

Vi har varit på kyrkans sommarcafé idag. Passade särskilt bra idag eftersom det är lite regnigt och småkyligt utomhus ändå. Först bjöds det på barnteater och vi fick sitta på första parkett! Pjäsen var en omskrivning av Bockarna Bruse och hette "Trollet och djuren Bruse" Trollet var i läskigaste laget tyckte mina små, men de stoa barnen skrattade så de tjöt.

Sen var det dock de mindres tur att skratta och tjuta. För då var det dax för lek!

Och BOLLHAV!

Och när det lekts färdigt var det väldigt gott med glass! 

Tacksamhetens ABC

Inspirerad av Ulrika Gabriel tänkte jag idag inleda ett tacksamhetens ABC. Det är ju väldigt lätt att hamna i negativt tänkande och fokusera på det man inte har. Men vi här i vårt land har ju fantastiskt mycket att vara tacksamma för. Tänk vad mycket vi faktiskt HAR! Blev nyligen ännu en gång påmind om hur många saker vi bara tar för givet. Min man läser nämligen boken Decision Points av George Bush och berättade för mig om kvinnornas situation i Afganistan.under taliban regimen. De fick då b la inte vistas utomhus utan en mans övervakan. De fick inte ha några offentliga arbeten. De fick inte synas när de var inomhus, så fönstren var övertäckta osv osv Tänk er bara in i hur detta skulle vara. Fruktansvärt!! Så bara en så enkel sak som att vi kan gå ut och in som vi vill är en sak att vara tacksam för, liksom vi får ha uppdragna rullgradiner under dagen och till och med får vi öppna vårt fönster så vi kan höra fågelkvittret utanför! När man börjar tänka så här finns det ju en mängd detaljer i våra liv som vi kan vara tacksamma för. Och ju mer man fokuserar på de goda sakerna i ens liv, dess då gladare blir man! Så idag börjar vi med att komma på allt på bokstaven A som vi har att vara tacksamma för.

Ett A gjort av Åkervinda och smörblommor

Jag är tacksam för att jag har armar, att jag kan andas, för avocado och apelsiner, för den rika skatt av andliga sånger som finns, för att jag har ett arbete, för Astrid Lindgren och Alexander Mc Call Smith för mina anhöriga och såklart för Anthon min högt älskade make!

Vad har du i ditt liv att vara tacksam för som börjar på A?

Träna som barnen

Jag har fått en tanke. Barn rör sig ju på ett helt naturligt sätt och mest hela tiden och har sällan eller aldrig problem med övervikt, stelhet eller orörlighet. Så då måste de ju göra något rätt tänker jag. Tänk om man då som vuxen skulle försöka röra sig lite mer som barnen och på köpet bli vältränad? Jag menar att när man är ute i naturen så kan man tänka; hur skulle jag nu rört mig om jag var ett barn? Ja i skogen skulle jag ju ha hoppat upp och ner på stenar. Skulle jag se ett träd som blåst omkull skulle jag såklart gå balansgång på stammen. Jag skulle krypa under grenar och böja mig ned och plocka blommor här och var. Var jag på en gräsmatta skulle jag inte gå lugnt och beskedligt eller powerwalka. Nej, jag skulle liksom skutta fram sådär naturligt som barn gör. På en trotoarkant skulle jag återigen gå balansgång och kanske skulle jag hoppa sick sack fram och åter över vägens vita kantlinjer. Imorse när jag var ute på min skogspromenad gjorde jag precis såhär. Och åh vad härligt och befriande det är! När jag kom till en slänt rusade jag upp för den och ner igen. På vägen hem svingade jag mig runt en lyktstolpe och skuttade mig fram på gräsmattan intill gångvägen. Och visst kände jag mig tränad efteråt. Man känner sig med ens så fri och smidig. Och man blir glad! Igår lekte jag lite med barnen i en lekpark. Jag gick balansgång på en kant och stod upp på en sådan där vippgunga och gjorde fart tillsammans med lilla L. Och idag känner jag tydligt på vissa ställen att nya muskler fått jobba! Det kan också vara en intressant övning att leka följa john med ett barn. Alltså utan att de vet om det. Du kommer att upptäcka att de småspringer, skuttar, hoppar, kryper och far mest hela tiden. Att följa samma rörelsemönster som dem är jobbigare än man kan tro. Lovar att du inte orkar mer än en halvtimme eller max en timme eller så. När det gäller riktigt små barns (ca 1-2 år) rörelsemönster sägs det ju att inte ens elitidrottsmän klarar att hålla jämn takt. Mycket fascinerande tycker jag! Så detta är mitt tips för dagen; börja röra på dig mer som ett barn i din vardag och märk hur du blir starkare och smidigare på samma gång. Själv bryr jag mig inte ett skvatt om vad folk omkring må tänka. Det borde ingen göra!

Ha en underbar dag!

Titta hon simmar!

Jojjan, min 6-åriga dotter vill verkligen lära sig att simma! Och när hon vill något, blir det så också! När hon var fyra t ex, så bestämde hon sig en dag för att hon ville kunna cykla utan stödhjul. Vi tog bort dem. Hon kämpade och slogs med cykeln i en vecka, sen kunde hon. Hon ville för två sommrar sedan kunna gå balansgång runt hela gungställningen. Det var otroligt svårt och hon kämpade, föll och skrek om vart annat. Men upp igen hela tiden. Nu i vår klarade hon de ÄNTLIGEN!! Då bestämde hon sig istället för att hon ville kunna hoppa  hopprep. Hon kunde inte alls i början och jag trodde det skulle dröja länge innan hon skulle komma på det. Men inte då. Redan nästa dag hade hon knäckt hopprepskoden och hoppade 10 hopp i sträck bara sådär. Nu sedan värmen kom är det så simmning som gäller! Vi har övat i poolen och i sjön när vi åkt och badat, men det har inte gått alls.

Men så läste jag någonstans att på simskola får barnen först träna bentagen i flera timmar innan de ens får försöka med armtagen också. Så då gjorde vi så. Hon fick hålla i en simdyna och så simma med bara bentag. Jag försökte förklara att hon liksom ska skjuta ifrån med benen i vattnet, visade med mina armar, och stod där vid sidan om och peppade. Och bara efter en liten stund kom hon på det och började komma framåt. Tidigare gjorde hon nämligen inte det. Bentagen var inte effektiva. Hon tränade så i förrgår i flera omgångar. Senaste gången var klockan över tio på kvällen. Nästa morgon var hon uppe igen och det första hon ville göra var att träna bentag i poolen. Innan halv nio var hon i vattnet. Fram och tillbaka med simdynan i händerna. Det är min lilla tjej i ett nötskal. Hon har ett sådant driv när hon vill nått och hon bara ser till att hon når dit hon vill. Kosta vad det kosta vill!

Så idag  provade vi utan simdynan igen. Och kan man tänka sig! För första gången tog hon sig framåt i vattnet ett par meter utan att sjunka. Tidigare sjönk hon på direkten hon tog bort simdynan. Det kanske är överdrivet optimistiskt att säga att hon nu kan simma. För det är ju bara en väldigt liten bit det går än. Men jämfört med hur det sett ut tidigare är det ett enormt framsteg! Nu är det bara en tidsfråga innan hon kan simma på riktigt! Gapigt värre att hon lär sig samma sommar som sina båda storebröder som är 8 och 10 år. De har precis i dagarna lärt sig simma drygt fem meter. De har haft det mycket svårt att lära sig och en av dem var tidigare vattenrädd dessutom. Nu är lillasyster nästan lika långt kommen i sin simmning som dem och passar de sig inte simmar hon snart ifrån dem!

Å se så många blommor som redan slagit ut på ängen..

Åh vad jag älskar att kunna plocka in vilda blommor att pryda mitt hem med. De bara står där på ängen och jag får lov att plocka in dem alldeles gratis. Vilken lyx! Just nu blommar också våra icke beskurna rosor. Varken min man eller jag vet något om rosbeskäring över huvud taget, men ändå står de där och blommar så fint och doftar så gott. Dessa ljumma sommarkvällar tycker jag om att sätta mig i en skön stol intill mina rosor och läsa. Balsam för själen.

Om kvällarna tycker jag också om att ta en blomsterpromenad. Ni vet en sådan där när man går ut och plockar blommor. Dessa vita vildrosor fann jag i ett backsnår. De pryder nu mitt köksfönster och blommar mellan pelargonierna som för tillfället bara står i knopp.

På handfatet i badrummet har jag satt en liten ros från trädgården i en ljuslykta. Om vintern har där varit ett värmeljus. Nu passar det bättre med en ros och jag blir så glad av att se den stå där och göra badrummet så härligt lyxigt och somrigt.

En annan av rosorna har jag placerat i tussilagovasen intill mina burkar med virkade lock och rosor. Tyckte det var lite kul med en levande ros där bland dem i garn.

Även sovrummet har fått sin beskärda (hehe) del av rosor. Där finns ingen fönsterbräda. Men vad gör väl det när man kan hänga upp en vas i fönstret! Jag bara tog en lämplig glasvas och virade ståltråd runt överkanten och så lät jag ståltråden löpa så den nådde ända upp till överkanten av fönstret där jag fäste den. De lyser nu upp så fint mellan de vita spetsgardinerna och gör mig barnsligt lycklig i all sin enkelhet.

Sen har jag förstås plockat stora fång av midsommarblomster. Alldeles nära här växer det massor av dessa lila skönheter och jag tar med mig in så många jag bara kan! De står ju inte så länge, men då är det ju bara att gå ut och plocka nya!

På min blomsterpromenad i går fann jag också dessa fina prästkragar. Genast kom jag att tänka på hur vi som barn brukade plocka prästkragar och med hjälp av de vita kronbladen bestämma vad vi skulle göra om vi var oense. Ville t ex jag att vi skulle leka affär medan min kompis ville bygga en koja så drog vi bara ett blad i taget medan vi sa: Leka affär, bygga koja, leka affär, bygga koja osv tills alla bladen var slut och det man sa på sista bladet det blev det! Mycket smart och demokratiskt. Kronbladen på mina prästkragar fick nu dock sitta kvar och sen stå så stiliga i min högsta vas på vardagsrumsbordet.

En sällsam lycka är det att på detta sätt kunna njuta skapelsens alla vackra konstverk. För konstver är de verkligen. När jag studerar en blomma så slås jag av den fantastiska detaljrikedomen! Varje liten enskild blomma är så fint gjord och rik på detaljer. Till och med varje pytteliten förgätmigej eller varje liten enskild miniblomma på hundkexen. Jag kan inte annat än förundras!

Junikväll

Ikväll gick jag ner till åkervidderna här bakom skogen och satte mig i kvällssolen på en sten. Plötsligt blir det bara tyst och stilla. Allt som hörs är en stilla bris och små insekters surrande. Solen strålar från den molnfria kvällshimlen över åkersådden som sakta börjat spira och gro. Långt ute på åkern ser jag harar leka. Jag sitter lutad mot en mossig sten och bara tar in det vackra i stillheten. Jag läser Kristin Lavransdotter och tar in djupet i denna fantastiska roman. Stannar upp och begrundar. Tiden tycks stå stilla här ute i det sköna strålande och jag bara badar i kvällens skönhet. Dessa ljuva junikvällar är för vackra och dyrbara för att slösas bort. Gå ut och njut sommaren, naturen och stilla dig så du hör din skapare viska i ditt hjärtas innersta rum.