Ja, det var en kväll i Juni

Lycka är att efter middagen bara låta disken stå och istället gå ut på gräsmattan och sätta sig i den varma kvällssolen och se sina fina pojkar spela fotboll. Känna doften från gräs och syren och bara låta tiden stå stilla för en stund. De två små flickorna borde kanske egentligen sova. Men den ena kvittrar ju så glatt tillsammans med sin kompis, alltmedan de bär runt på grannens katter och den andra sitter så stilla och fridfullt i hallen och bygger tågräls i husets tystnad.Jag sitter kvar och låter solen värma mina nakna ben ännu en liten stund.

Sedan går jag in och läser Madicken för de små barfota myggbitna flickorna. De är nu nöjda med att få komma till ro. När jag sedan sjungit godnattvisan och lämnat dem med den trygga förvissningen att mamma och Jesus älskar dem, hör jag hur den ena av dem ligger i sin säng och sjunger Idas sommarvisa. I övrigt ligger nu huset lugnt och stilla. Jag plockar undan disken, går ut och hämtar in cyklar och en och annan stol som agerat målstolpe. Viker lite tvätt och plockar upp en strumpa här och en baddräkt där. Och jag känner frid och lycka en alldeles vanlig onsdagskväll i juni.