Makena är principiellt emot att ge barnen sötade flingor till frukost. Hon har rynkat på näsan åt alla dessa "barncornflakes" som står uppradade i butikshyllorna. Den ena sorten färggladare och mer preparerad med socker än den andra. Och hon har tyckt att det nästan borde vara brottsligt av tillverkarna att lura i barnen dessa minst sagt onyttiga flingor.
Men nu har barnen blivit stora och medvetna och har med bedjande ögon bönfallit Makena att köpa någon "barncornflakes" nångång. Makena är inte omöjlig och har därför gjort en kompromiss och infört "lördagscornflakes". Barnen få välja viken sort de vill ha och sen äts den till filen varje lördagmorgon. Inte söndag inte onsdag. Bara på lördag!
Vid senaste storhandlingen valde så Nonno ut en ny sort som han gått och sucktat efter länge (det tar ett tag innan paketen tar slut när de bara äts en gång i veckan); Kalaspuffar. På lördagsmorgonen dukade så Boppo och Nonno fram fil och Kalaspuffar till sig och Jojjan innan Makena ens hunnit stiga upp. När Makena så kom ner lite senare frågade hon barnen om Kalaspuffarna var goda nu då? Döm om hennes förvåning när Nonno svarar att han inte gillar puffarna för att det var för mycket socker! Något är allvarligt fel när en frukostprodukt blir ratad av en 5-åring pga av för mycket socker.Det är nästan så att Makena är sugen på att vidarebefodra klagomålet till tillverkaren. När till och med ett litet godisälskande barn regerar borde de ju få sig en tankeställare tycker man!
5 kommentarer:
Fast jag tycker inte det är så konstigt faktiskt. Har själv vart van vid allt för söta frukostar (bla) men sen jag slutat med såna dumheter så de gånger jag "unnar" mig typ lätt vanilj yoghurt så är den alldeles för söt!! jag som brukade tycka att jag var nyttig som åt vaniljyoghurt med OSÖTAD musli. Nu är tom det för sött. Vanans makt är stor!! ;-)
Jag håller med honom! Har aldrig gillat såna där extrasockrade flingor eller kuddar, inte ens som barn.
För sött... de orden kunde i alla fall inte jag sätta ihop som barn. Men vad bra - då finns det hopp om att vårt sockersug kanske nått en gräns. Säger jag, med magen full av två sorters tårta efter födelsedagsfirande på jobbet... gott men supersött.
säger som charlotte... som barn kunde jag inte ord kombinationen För sött..Jag blandade gärna oboy i min fil... Har fortfarande en svaghet för sött....Fast nu har jag knappt tid att äta känns det som..
Å, sa underbart att det finns nagra sunda førældrar i dagens "orkar ej satta granser før jag jobbar sjælv for mycket - samhælle"! Sjælv hade vår familj højdpunktsfrukost en gång per år, på semestern, nær vi rullade runt i Sverige med husvagn. Vilket var kaksmulor till frukost. Eller jag menar Start...
Skicka en kommentar