För att Han älskar

Det går inte med ord att beskriva den kärlek Jesus har till dig. Och till mig. Han lät sig plågas och spikas upp på ett kors. En smärta så ofattbar. Han kunde ha klivit ner från korset, men han lät det ske. Varför? För att jag inte skulle gå förlorad. För min skull. För att jag skulle få frid med Gud. För min skull genomled han korset pina. Och Han gjorde det för dig med. Den dagen sträckte Han ut sin kärlek till hela mänskligheten. Men Han skulle ha gjort det om det så bara gällde mig. Eller dig. Så stor är Hans kärlek. När denna Hans kärlek drabbar en kan man inte annat än gråta. Gråta av tacksamhet för att man är så älskad av Gud själv. Det är alltför stort för att beskriva. Men alldeles underbart fantastiskt att uppleva.

Ikväll gick hon in på Sebbesfrugas blogg och fick höra en underbar sång om denna kärlek. Lyssna du med. Den finns här

Han dog för dig

Jesus tack för korset, tack för att du gav ditt liv att du tog min synd och skam och att du vann förlåtelse för mig
Jesus tack för blodet straffet som du tog för mig Två mig i den ström som går från dina sår och sona all min synd
Värdigt är Guds Lamm Lammet på sin tron Värdig att mot ta majestät makt och härlighet Upphöjd överallt Jesus himlens skatt Offrad för vår rättfärdighet Värdigt är Guds Lamm

Glad påsk önskar Makena!

Den röda vargen

Makena har börjat läsa en ny genre. Nämligen deckargenren. I tonåren läste hon en del Agatha Chritie, men sen har hon inte läst något alls i den vägen. Men så hände det sig som så att hon läste i en tidning om någon som rekommenderade Liza Marklund. Hon blev nyfiken och åkte till biblioteket och lånade en bok av henne. Det blev "Den röda vargen". Boken handlar om Annika som är journalist och två barnsmamma. Gift med Thomas. Ett mord sker på en journalist i Luleå och Annika hittar en koppling mellan mordet och ett attentat mot flygbasen F21 på sextiotalet. Hennes chef tror att hon är galen, men Annika vägrar släppa fallet. Det visar sig bli mer spännande och farligt än hon själv kunde ana. Samtidigt händer en hel del i hennes privata liv.

Boken kändes seg och svår att komma in i till en början. Ingen page turner direkt. Men den växer mer och mer och när Makena kommit nästan till mitten är hon riktigt fäst vid boken. Slutet är riktigt spännande. Så spännande att hon inte kunde släppa den förrän den var utläst trots att hon egentligen behövde sova. Språket är ganska grovt på sina håll, vilket Makena inte uppskattar. Men som helhet gillar hon den ändå. Den tog oväntade vändningar och Makena har helt klart fått mersmak. Enligt vissa är Den röda vargen en av Marklunds sämre böcker. Om så är fallet blir det ju bara mer intressant att läsa något mer av henne. Kanske Sprängaren? Hur som. Den röda vargen är helt klart en läsvärd bok som Makena kan rekommendera om man inte är allt för känslig för de grova partierna. Man gillar Annika och känner sympati för henne och hon känns levande. Och som mamma är det ett extra plus att hon verkar vara en riktigt go mamma när hon inte löser terrorfall.

Fyra Makenska stjärnor.

Utesäsongen är här!

"Utesäsongen är här!" läste Makena på IKEAs reklamblad för någon dag sedan. Så sant. Så sant.
Idag har de varit ute mest hela dagen. Makena inledde utelivet redan vid 8-tiden med en löprunda. Sen vid 9:30 ville pojkarna ut. Och skulle de ut så skulle såklart tjejerna (i synnerhet Lilla Buset) också ut! Makena höll ett öga genom fönstret och stökade samtidigt undan frukosten för att sedan göra den övriga skaran sällskap.

Sen kom de knappast aldrig in igen. Förmiddagsfikat intogs på den soliga altanen, liksom eftermiddagsmellisen. Lunch åts visserligen inne hos en granne, men kaffet efteråt serverades på grannens soliga altan. Resten av dagen har Makena sprungit lite ut och in och tvättat en tvätt, röjt undan lite här och där efter helgen. Lilla Buset har skrotat med, sovit middag och sådär medan pojkarna har varit ute konstant! Jojjan inte långt där ifrån."Visst är det kul att vara ute!" hörde hon Nonno säga till Boppo när de sent på eftermiddagen kom springande över gården. Musik i Makenas öron! De tumlade in när det vankades middag, men sen var de lika snabbt borta igen. Makena stoppade båda småtjejerna i badkaret och förberedde deras läggning. Klockan var över sju och pojkarna spelade fotboll ute på gräsmattan. "Bara ett mål till!" "Snääääälla!" ropade de när Makena meddelade att det var dax att komma in. Då hade de varit ute i över nio timmar.

Så småningom fick hon in även dem. De utfodrades med fil och musli och motades sedan in i duschen. Lortgrisarna. Tandborstning och läsning av bok och bibel, sedan kom faktiskt första gäspen. Nonno somnade som en klubbad säl och efter att ha fått läsa en stund i sin LasseMaja bok var även Boppo rätt nöjd med att få somna. De lär sova gott i natt efter all denna friska luft tänker Makena.

I dagarna ordnar en del gårdar betessläpp för allmänheten har hon hört. Korna får komma ut på grönbete efter den långa vintern. Makena tycks ha en egen liten hjord som är våryra och inte kan få nog av solen och utelivet. Nonno sa när de kommit in ikväll att de skulle smyga upp och gå ut igen mitt i natten. Det säger en del om hur mycket de njuter. Härliga ungar! Härliga vår!

Lycka

Idag när Makena kom hem från kyrkan med alla barnen var hon bara så trött. Hade sovit dåligt på natten och dessutom haft sällskap av två barn, varav ett ligger och sparkas hela tiden. Lilla Buset var också trött. Av någon outgrundlig anledning hade hon inte somnat en blund på hela dagen, trots flera bilfärder och sjalåkande på IKEA. De tre stora barnen stannade ute på gården med varsin kompis. Lilla Buset fick en ny blöja och stoppades sedan i säng. Makena gick till sin egen säng och däckade.

Nu har hon ganska nyss vaknat. Hon sitter vid köksfönstret och ser ut över gården. Den är full av ungar i olika åldrar som leker i det blåsiga men fina vårvädret. Nonno kom just och meddelade att han går till en annan lekpark med en kompis. Makena känner sig fortfarnde väldigt mosig och trött. Men hon känner ren och skär lycka där hon sitter och ser ut över barnen. Den enkla orsaken är att barnen beter sig som just barn. Springer runt och leker någon lek, oklart för vuxna vilken. Några spelar fotboll. Både stora och små får vara med. Ytterligare några andra fyller parkbordet med massvis med sand. En flicka står på en bänk och visar upp sina spelkulor för en liten skara. Och Makena känner lycka över att barnen fortfarande vet hur man leker. Vet hur man är barn. Och ingen tycks sakna datorspelen. Just för tillfället i alla fall. De där datorspelen som Makena vissa dagar känner en så stark motvilja till. De där kaptiverande spelen som hon ser som ett hot mot barnens inbyggda fantasi och kreativitet. Idag fick de stå orörda inne i husen och barnen sprang ut och lekte.

Nu kom Boppo precis in och har skrubbat upp knät. Makena får torka av och plåstra om. Och allt är precis som det ska vara. Makena känner lycka.

Nya upptäckter

Morgonjogg är Makenas melodi! (Att få sova en timme längre om morgnarna har gjort underverk) Igår morse gav hon sig ut redan vid 8. Solen sken och det var alldeles underbart att springa! Denna morgon hittade hon ytterligare en ny liten stig. På andra sidan stora vägen finns nämligen en läggda (norrländska för äng, vissa ord går aldrig ur) av något slag. Hon har nog även tidigare anat att det går en stig bredvid den, men aldrig gått dit och tittat. Men igår fick hon infallet att prova att springa den vägen. Och mycket riktigt. Där var en liten gångstig och efter en liten stund uppenbarade sig också en lekpark! Med fotbollsmål OCH pulkakullar! Där har den legat hela tiden och Makena har varit helt ovetande. Hon tänkte att hit kan hon gå med barnen och dagbarnen i eftermiddag.

Hon joggade vidare till grusvägen. Hennes stående runda för tillfället. Idag kände hon inte så där värst mycket för att halka omkring i skogen, så hon bestämde sig för att springa fram och tillbaka på grusvägen istället. Det blev drygt fyra vändor och dessutom en liten runda i skogen ändå. Hon tycker ju att det är så spännande att följa stigar och se vart de leder att hon inte kunde låta bli. Tempoträning blev det också. Startade med knappt 10 minuters uppjogg, sedan knappa kvarten i lite högre tempo för att sedan avsluta med ytterligare knappa 10 minuter av nerjogg. Det kändes hur bra som helst! Rundan är lite kuperad dessutom vilket passade bra. Enligt schemat var det nämligen löpning i lätt kuperad terräng som gällde för dagen.

På vägen hem kände hon sig nästan hög på endorfiner! Man får verkligen en lyckokick av att springa. Det ska alla som tror att löpning är tråkigt veta. Hela dagen höll lyckoruset i. Hon kände sig full av energi och på eftermiddagen gick hon och barnen i väg till den nyupptäckta lekparken. De hade mellis med sig och hade så härligt där i den varma solen så det var alldeles otroligt. Lilla Buset (som varken hade stövlar eller galonisar) styrde såklart kosan raka vägen mot parkens största vattenpöl. I den stod hon och plaskade,blev genomblöt och var alldeles lycklig.

Första dagen som gräsänka blev inte så tokig ändå.

Hm, hm, hm...

jojjan: "Visst var mormor din mamma när du var liten?"
mamma: "Ja."
jojjan: "Nu är ju hon för gammal för att vara en mamma."
jojjan:"När hon var din mamma..."
jojjan:"...då kanske hon tänkte så här:"
jojjan:"Hm, hm, hm...vad ska jag bli?"
jojjan:"Hm, jag kanske ska bli en mormor!"
jojjan: "Så tänkte hon nog mamma!"