onsdag 10 november 2010

En snöflingeramsa

Vi har fått en massa snö här! Vi har förstås lekt så det står härliga till i den. Idag på förmiddagen var vi ute i 3 timmar och byggde snölykta, grävde, klättrade och åkte stjärtlapp. Superskoj!!

På eftermiddagen tyckte jag så det passade bra att ta fram en snöflingeramsa från ifjol. Ramsan fick jag förra året här ifrån .



I den här burken bor ramsan, vanten och flingorna :)

Barnen tycker det är mysigt och spännande med fina burkar. Och när man tar fram en pedagogisk burk vet de att något är på gång och uppmärksamheten vänds mot burkens innehåll.


När jag börjar ramsan ser det ut så här...



...och när den avslutas så här. Barnen blir lika fascinerade av istappen varje gång :)

"Fem små snöflingor satt på ett tak.
En sa jag vill ut och yra, så var de bara fyra.
Fyra små snöflingor satt på ett tak.
En sa jag vill ej va mé , så var det bara tre.
Tre små snöflingor satt på ett tak.
En sa jag vill ut och gå, så var det bara två.
Två små snöflingor satt på ett tak.
En smalt sen, så var det bara en.
En liten snöflinga så ensam var.
Men den blev en istapp, så var det ingen kvar"


När man kommit till istappen kan man göra den här ramsan. Barnen tycker det är roligt när flinga efter flinga kommer tillbaka igen...

"En liten snöflinga så ensam så
Då kom en till och så var de två.

Två små snöflingor började att le.
Då kom en till och så var de tre.

Tre små snöflingor blev alldeles yra.
Då kom en till och så var de fyra.

Fyra små snöflingor ville inte hem!
Då kom en till och så var de fem.

Fem små snöflingor började att sporta.
Men då kom solen fram och så var dom borta!"

Barnen tyckte det var jättemysigt när vi gjorde dessa ramsor kring köksbordet och ville höra dem om och om igen. Och lilla L 3 år, hade full koncentration och höll eftersom upp så många fingrar som det var flingor kvar.
När vi slutligen ramsat färdigt var barnen helt inne på att räkna och började räkna hur många ljuslyktor det stod på bordet, hur många muggar vi hade, hur många barn det var osv. Så härligt när man ser hur de njuter av att lära!





5 kommentarer:

Kerstin sa...

Måste ju säga att jag nästan är lite avis på dina dagbarn.. Tänk om jag hade fått gå hos en sådan dagmamma istället för dagis när jag var liten :)

Makena sa...

Kerstin: Tack för den fina kommentaren. Blev faktiskt lite rörd! :)

Eva sa...

Va hittepåigt =)

Johanna sa...

Åh! Mys, mys, mys! Har aldrig hört ramsan om när flingorna kommer tillbaka, fiffigt! :)

Makena sa...

Eva: Välkommen till min blogg! :)