Två städlekar och en räddad eftermiddag

Igår eftermiddag var det inte ett dugg roligt i det Makenska hemmet. Makena var s u p e r trött och hade så varit sedan hon steg upp. Hela dagen hade känts som att trampa i sirap. Så segt och jobbigt och ingen inspiration för någonting alls.

I detta tillstånd fann hon sig själv framåt 15-tiden i soffan. Lilla Buset hade just vaknat och ville amma. På sina sidor hade hon Jojjan och Nonno. Båda mycket rastlösa och uttråkade. Makena var tvungen att komma på något att sätta i deras händer nu om hon skulle överleva nästa kvart. På grund av den siraps sega dagen hade mången ting förvillat sig från lådor och skåp och låg nu och utspridda lite varstans i hela hemmet. Där och då fick Makena en snilleblixt och kom på att Jojjan och Nonno skulle turas om att springa och lägga fem saker på rätt plats. När den ena kom tillbaka, skulle den andra rusa iväg osv. Till Makenas stora lättnad och förundran nappade de båda på det hela och började springa fram och tillbaka i tur och ordning. Deras uttråkade lemmar såg ut att slå frivolter av att få något att göra och när Lilla-Buset ammat klart hängde även Makena på. Hon hade blivit så glad och uppmuntrad av barnens entusiasm att hon själv fick lite ork att städa.

När de så sprang där fram och åter föddes en ny städleksidè i Makenas huvud. Hon kom på att skriva ner hemmets alla rum på lappar och lägga dem i en hög. Sen skriva siffror (3-10) på några andra lappar och lägga dem i en annan hög. Leken gick sedan ut på att dra en lapp från varje hög och sedan göra det som lapparna sa. Drog man t ex "kök" i rumshögen och sen t ex "4" i sifferhögen så skulle man alltså springa till köket och plocka 4 saker. När detta var gjort skulle man dra två nya lappar osv. Detta städsätt blev både roligare och effektivare. Nu behövde man ju inte sitta och vänta på varandra, utan alla städade hela tiden. Och det var också spännande att inte veta var och hur många saker man skulle städa förrän man dragit sina lappar. Barnen hängde med även på detta med bibehållen entusiasm. Märk väl. Det var Nonno och Jojjan som städade och inte Boppo. Boppo brukar ju alltid vara entusiasmen själv så fort Makena föreslår sådanan här tokiga lekar, medan Nonno och Jojjans engagemang brukar var minst sagt ljumt. Kanske spelade det in att Boppo inte var med. Eller så var de bara så uttråkade att vad som helst var bättre än att fortsätta att ha tråkigt och klättra på väggarna. Vem vet? Huvudsaken var att Makena lyckades bryta den ohållbara stämningen med två odrägliga barn och en minst lika odräglig mamma. Efter en stunds lekstädande var barnen sig själva igen och kunde hitta på egna lekar. Makena kände för första gången under dagen en spira liv inom sig och hemmet blev i ordningplockat. Eftermiddagen var räddad och Makena kunde andas ut.