måndag 13 februari 2012

Låt mig få sjunga långsamhetens lov

Är ledig idag för att ta hand om min sjuka son och själv bli helt återställd. Och vi har en sådan ljuvligt stillsam och långsam dag han, jag och min yngsta dotter! Barnen har en sådan frid och ro över sig. De liksom bara är. Trots att det inte händer så mycket är de harmoniska och förnöjsamma. Vi har suttit i soffan och tittat i gamla fotoalbum. Stannat länge vid varje bild och samtalat. De har spelat spel tillsammans de två barnen och jag har slumrat in sådär ljuvligt skönt en stund. De kan sitta i soffan och bara vara. Blir inte rastlösa utan bara funderande. Så kommer då och då en liten undran ut ur munnen och vi pratar om den en stund. Det är så tyst och stilla och jag upplever att barnen njuter. Njuter av att bara vara och hinna tänka och fundera och dela sina tankar i behaglig takt. Inte tusen frågor på en gång, utan snarare en eller ett par varje timme. Och jag tänker på hur dyrbar denna långsamhet är i vårt hetsiga stressiga samhälle. Tänker att denna dag också är läkedom för våra själar och inte bara för våra förkylda kroppar. Nu har lillan somnat och den store lägger ett pussel. Själv sitter jag här intill och sjunger tyst inom mig långsamhetens lov.

1 kommentar:

Kim M Kimselius sa...

Låter som en underbar dag. kram Kim