onsdag 1 februari 2012

Att skriva är som att dricka kaffe

En stund efter frukosten brukar jag ibland känna att jag får en liten energidipp. Det är väl kroppen som pustar ut efter den tidiga morgonruschen. Morgonrusch då trötta skolbarnen ska: väckas, förmås ta på sig, äta frukost, hålla samms och slutligen skickas iväg till skolan när alla tänder är borstade, alla handskar och mössor hittade och alla väskor packade. Ett eller ett par dagbarn brukar också droppa in någon gång under denna rusch och sedan framåt kvart över åtta brukar lugnet lägga sig. Då sitter skolbarnen de tre redan vid sina skolbänkar och dagbarnen har för det mesta försjunkit i en harmonisk lek med duplolego på hallgolvet. Det är då det brukar vara väldigt skönt att slå sig ner vid köksbordet en stund. Kanske läsa lite och så ta sig en kopp kaffe och lite mörk choklad och så får jag (förhoppningsvis)lite ny energi.

En morgon nu i veckan blev det dock så att jag istället när jag satte mig vid köksbordet började skriva. Och vilken energibooost jag fick! När min lilla bloggtext var klar kände jag mig så upprymd, energifylld och sprudlande. Glatt och entusiastiskt hoppade jag (nåja inte bokstavligt) upp från köksbordet och tog tag i min dag. Och jag tänkte. Att skriva är ju som att dricka kaffe.

1 kommentar:

Kim M. Kimselius sa...

Håller absolut med dig. Att skriva är som en drog, ju mer man skriver desto mer vill man skriva!
Kram Kim