onsdag 8 oktober 2008

Utklassad av en 7-åring

I lördags tog familjen Makena en tur till elljusspåret. Boppo som sprungit "Fridhemsloppet" där med skolan var sugen på att springa igen. Och Makena som joggar lite nu och då var även hon sugen på att springa och på samma gång göra nått ihop med familjen. Eller om sanningen ska fram, var hon sugen på att se vilken tid hon skulle få på den 2,5 km långa rundan. Boppo fick nämligen tiden 13:56 när han sprang med skolan och Makena ville visa att hon minnsan var snabbare!

Framme vid spåret rusade Nonno och Boppo genast ur bilen och började ladda upp. Makena likaså. Maken (inte fullt så entusiastisk) tog ut Bebisen och vagnen ur bilen och tyckte Makena var pinsam som studsade runt på parkeringen. De ställde upp sig på startlinjen alla fem (Jojjan var hemma hos en kompis). Maken fick ta vagnen med Bebisen och skulle hålla samma tempo som Nonno. När starten sen gick stack Boppo iväg som ett skott! Makena höll igen lite för att inte ta ut sig i förtid och Nonno kämpade allt för allt han var värd för att hålla samma tempo som Makena. Inte ville han vara sämre än mamma! Men efter en dryg kilometer bröt den lille kämpen ihop och Maken fick samla ihop spillrorna där i spåret. Makena fortsatte, för att om möjligt komma i fatt Boppo. Hon hade dock tappat honom ur sikte för länge sen och kände inte att hon hade mycket krafter kvar till att öka farten. Men hon joggade på så fort hon förmådde och satte sen in en liten spurt i slutet. Att vinna över Boppo var dock bara att glömma! När Makena kom i mål (på 15:38) stod Boppo redan där och smilade och såg helt oberörd ut. Han hade sprungit nästan lika fort som under Fridhemsloppet och konstaterade bara glatt att han vetat hela tiden att han skulle vinna över Makena. Makena måste medge att det kändes ganska snopet att bli slagen av sin son på detta sätt. Inte nog med att Makena ju är vuxen och Boppo ett litet barn. Makena joggar ju på regelbunden basis, medan Boppo knappt aldrig sprungit några lopp överhuvudtaget. Både Makena och Maken var mäkta imponerade!

ps Maken lyckades skrapa ihop spillrorna av Nonno. Och efter ytterligare några minuter kom han där i full karriär och blev en lycklig bronsmedaljör! ;-) ds

4 kommentarer:

Lallamen sa...

Jag blir så grymt imponerad av sonen din. Vilken sprinter! Han var faktiskt nästan dubbelt så snabb som Stora A och V...
Inser att vi nog också får börja ut och träna inför nästa år - två varv tror jag inte Stora A har en chans att fixa som läget är nu.

Och när Boppo tar OS-guld om sisådär 20 år kan du stolt säga att "Jag hängde nästan med i hans tempo även efter han börjat skolan" ;-)

Glädjespridaren sa...

Vilken kille! Fotsätter han i den takten så tar han säkert medalj vad det lider.

Kram Lovisa

Frida sa...

Du skriver så levande! Jag kan nästan känna doften från höstsnåren i Storvreta. Allt gott! Och skriv snart nåt mer, jag längtar.

allt o inget med jeanette sa...

Bra kämpat M!!
Kan se sonen stå lycklig vid mållinjen!
Kul att du var här ikväll!
Kram Jeanette