onsdag 28 november 2007

Bebismamma

Makena har blivit bebismamma igen. Och hon har börjat ägna sig åt en del sådana där saker som bara bebismammor brukar göra.

Hon byter ett oräkneligt antal senapsfärgade mini (tyg) blöjor varje dag (och även en och annan på natten).

Hon sitter och ammar ett lika oräkneligt antal gånger per dygn.

På grund av det sistnämnda har hon alltid en flaska vatten i närheten, som hon törstigt häller i sig litervis av dygnet runt.

Hon byter kläder flera gånger om dagen. Ja, det finns det förstås en hel del tonåringar som också gör. Men Makena gör det för att hon inte tycker det är sådär jättemysigt att gå in dränkt i ammningsmjölk och ha vita kräkränder på axlarna.

Hon vet plötsligt allt om vad man ska och inte ska äta för att bebisen ska må så bra som möjligt. Makena har därför för tillfället slutat med mjölkprodukter, börjat dricka rött te och överväger helt seriöst att dricka linfrön blandade med vatten.

Hon har återerövrat konsten att sova med en bebis som antingen ammar eller ligger klistrad på överkroppen. Hon tycker dessutom att detta är ganska mysigt och sörjer inte nämnvärt över att hon inte kommer att kunna sova på magen ännu på många månader.

Men trots att Makena alltså ägnar sig åt alla dessa saker, (som säkert förefaller en smula märkliga för en oinvigd) är hon en helt annan sorts bebismamma nu än hon var när hon blev bebismamma för första gången för snart sju år sen.

Då~

~analyserade hon varje liten stackars prick på den lilla bebishuden och visste allt om smultronmärken, plitor och torsk.

~var besöken på BVC lite av veckans höjdpunkt och hon var alltid full av frågor till den tålmodiga BVC-sköterskan.

~lät hon mycket motvilligt någon annan än hon själv och bebispappan hålla i bebisen. Och varje gång t ex farmor eller farfar ville hålla (vilket ville väldigt, väldigt ofta) satt Makena med alla muskler på helspänn och fick den första tiden ofta kämpa för att hålla tårarna borta tills hon åter fick tillbaka sin älskade bebis.

~prenumererade hon på Vi Föräldrar och läste varje artikel med stort intresse. (Efter en halvårsprenumeration insåg hon dock att samma artiklar började återkomma. Bara med skillnaden att det var lite andra namn på barnen och föräldrarna och lite andra bilder. Då sa Makena upp sin prenumeration).

~litade hon inte riktigt på att ens bebispappan var fullt kapabel att ta hand om bebisen. Och första gången han helt på egen hand skulle ta en barnvagnspromenad till affären, fick han stå ut med ett x antal telefonsamtal från den hysteriska bebismamman.

Så trots att Makena då bara hade en liten (mycket lättskött) bebis att ta hand om, tycker Makena att det är mycket enklare och skönare att vara bebismamma nu, när hon förutom en liten (synnerligen lättskött) bebis har tre barn till att ta hand om. Nu tycker Makena att det var den mest naturliga saken i världen att få en ny liten bebis i huset (även om hon var en aning ringrostig det första dygnet). Makena bara stoppar ner den lilla i bärsjalen (när hon inte ammar eller byter blöjor det vill säga) och fortsätter att ta sig an tvätthögen, planera middagsmaten och ta ett och annat varv med dammsugaren ungefär som vanligt. Fast det är klart. Ibland unnar sig Makena den lyxen att bara sitta och beundra sitt nyfödda barn. Det är ju faktiskt troligtvis hennes sista. "Barn ska njutas" som någon klok människa sa. Och även det blir ju bra mycket enklare nu när Makena slipper ägna massor av tid och energi åt att oroa sig för allt och ingenting som har med den lilla bebisen att göra. Makena trivs riktigt bra med att åter ha blivit bebismamma!



8 kommentarer:

smultron sa...

Jag tyckte det var hur självklart som helst även med första barnet. Doktorn på BVC blev nästan irriterad på oss föräldrar för att vi var så trygga och lugna och inte hade några frågor. Därav min inställning till BVC kanske?

Känns nästan konstigt att vi inte har en pyttis till jul. Känns som om vi alltid brukar ha det. Fast en ettåring är ju ganska pytte också...
Ja, njut av den lilla så mycket det går :)

Makena sa...

Att jag var så "fånig" eller vad man ska säga när jag fick första barnet, beror nog mkt på att jag hade en jobbig förlossning att bearbeta också tror jag...tog väl nästan ett halvår innan jag blev mig själv igen. Lite chokartat när man fick det första barnet liksom. Som tur var han en lättskött bebis ;).

smultron sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
smultron sa...

Skrev fel först!
Ja, förlossningen spelar säkert en stor roll. Jag hade rena drömförlossningen.

Anonym sa...

Ja, det där med hönsmammeriet kommer man nog aldrig i från. Men jag tror att jag däremot tar lite väl lätt på saker när det gäller barnen och deras eventuella sjukdommar. tack för din kommentar inne hos mej, jättekul att du hittade dit!

Anonym sa...

MIn senaste förlossning var ett verkligt trauma, därför är hon nog lite extra omhuldad den lilla Loppan, skulle jag fortsätta med innan plötsligt kommentaren for iväg ;)

Ebba sa...

Ännu en kommentar från "syster" Ebba... Angående mjölkprodukter, finns väl egentligen inget belägg för att man ska sluta med det, annat än om barnet är känsligt (som ju Boppo var, så jag förstår att du kör "preventeivt") men eftersom lilla Liva nu då inte är uttalat känslig så rekommenderar jag att du äter hårdost i alla fall. Du behöver kalcium!! Mycket viktigt när man ammar!! Både för dig och bebisen. dessutom så är hårdost inte lika "allergent" som andra mjölkprodukter, så risken för magont av det är mkt liten. Detta var alltså bara ett litet tips i all välmening, du känner ju mig, måste ge råd när jag kan, så jag känner mig lite duktig!! ;-)
*Kram* //Sis

Makena sa...

Joy var ju också känslig mot mjölk och jag vill liksom förebygga. Dessutom har jag provat lite och tycker mig se ett samband med mjölk och magont...men visst är jag inte helt säker. Vet också att jag behöver kalcium, därför äter jag kalcium/magnesium tabletter och så tar jag en och annan skiva ost också ;-)