Perfekt frid mitt i all smärta

Var hos pappa idag. Brukar bli glad och upplyft av det, för han är så fylld av Gud och det smittar av sig. Men idag var det inte riktigt så. Han klagade på att han höll på att tappa synen. Såg inte så bra som tidigare. Han tog på och av glasögonen och blinkade och var bekymrad. Och han kunde inte sjunga som förut. Vi brukar sjunga ihop och han brukar bli så salig och glad. Men idag fungerade det inte. Han stoppade hela tiden mitt i sången och sa att han inte känner igen sin röst. Inte känner igen sig själv.

Det kan hända att detta var tillfälliga saker. Synen kan kanske åtgärdas med nya glasögon och han kanske bara var ur form idag. Men ändå kom en oro och en sorgsenhet över mig. Tänk om han blir sämre och sämre? Tappar förmåga, efter förmåga. Så smärtsamt. Vill inte se honom lida så!

I bilen hem grät jag. Jag kände mig så sorgsen över att det ska behöva vara så här. Att så många gamla människor blir dementa och sakta tynar bort mer och mer. Pappa är en av de bättre på sin avdelning. Det är beklämmande att se många av de andra där; som inte kan prata ordentligt, måste matas...Så ovärdigt människan.

Kände att förtvivlan höll på att fånga mig i sitt grep. Smärtan ville tränga djupt in i mig och kasta mig utför. Men jag ropade till Gud. Bad: "Jesus Kristus förbarma dig över min pappa. Jesus Kristus förbarma dig över de andra gamla som bor på hans avdelning. Förbarma dig över alla gamla, ensamma, sjuka, dementa och glömda i vårt land."

För vad kan jag annars göra? Jag kan inte räcka till ens för min pappa. Skulle vilja vara hos honom mycket mer. Men jag kan inte bära honom och inte de andra gamla sjuka heller. Det kan bara Jesus. Jag får lämna över både pappa och all min smärta över människors elände i hans gudomliga händer. Och jag vet att när min pappa en dag dör, då väntar himlen på honom. Då ska han bli ung på nytt och kunna springa, sjunga och skratta tillsammans med Jesus och alla dem som gått före honom dit.

Kände mig ändå fortfarande sorgsen och nedstämd när jag kom hem. Men så tittade jag på Instagram och där visade någon att hon lyssnade på någon som heter Laura Story. Jag gick in på Youtube och kollade upp henne. Klickade på en sång som heter: "Perfect peace". Och då kom Jesus till mig. Det vara som att han talade rakt in i mitt hjärta genom varje ord i sången.

Guds omsorg är oändlig. Hans vägar outgrundliga. Tänk att han kan ge mig sin perfekta frid mitt i all smärta som finns här på jorden.

Jesus kom till mig genom den här sången.