Ett, två, tre!

Matematik är svårt. Men också väldigt kul! Och får man börja att leka med matematiken redan från början och upptäcka glädjen i den behöver den inte bli så svår och obegriplig när man börjar i skolan.

Med mina små dagbarn på 2 och 3 år brukar jag då och då leka "Räkna leken". Jag har en liten låda med olika småsaker i. Stenar, kulor, makaroner, mynt, skruvar mm mm och dessa finns i lite olika antal. När vi ska leka tar jag fram lådan och tar upp ett set med saker. T ex 3 stenar. Så ger jag barnet stenarna och ber det räkna dem genom att samtidigt det säger "En!" lägga ner "en stenen" i lådans tomma lock. Sen kommer två och samtidigt som barnet lägger ner "två stenen" säger det "Två!" osv Att måsta släppa en sak för varje gång de säger siffran konkretiserar räknandet och hjälper barnet att förstå förhållandet mellan ting och räkneord. Detta är inte alls självklart för små barn. Och frestelsen att räkna mer än ett tal per ting är mycket stor! Med denna lek blir det tydligt att varje tal hör till en sak. Antalet som ska räknas avgörs utifrån barnets förmåga och nivå. För en är det en utmaning att räkna till 3, för en annan går det bra att räkna till 20.

Och barnen ÄLSKAR detta! De vill räkna om och om igen! När jag kommer med den röda räknelådan som har en gul stjärna på locket lyser de upp och flockas kring lådan. Nej, jag överdriver inte! De ÄLSKAR att räkna och verkar aldrig tröttna. Men jag brukar ändå avbryta när det är som allra roligast för att hålla glädjen vid liv.

Hittills har jag bara lekt denna lek med 3-åringarna och med min 5-åring. 2-åringen har suttit med men inte räknat själv. Men så idag sa jag: "Ska vi gå och räkna lite!" Och direkt pekade hon på en liten prinsesskrona och sa: "En!" Hon hade alltså uppfattat vad det är att räkna. Väl vid lådan bestämde jag mig för att hålla mig till 2 och 3 saker. Hon kände inte till orden två och tre när vi började, men eftersom hon sett hur de större barnen gjort började hon med första stenen och sa: "En!" samtidigt som hon släppte ner den i locket. Sen tittade hon upp på mig och väntade sig att jag skulle ge henne namnet för nästa räkneord. Fast hon bara är 2 år och knappt lärt sig prata, hade hon förstått hur det hela skulle gå till. Snart hade hon lärt sig säga både två och tre (om än inte rent) och klarade flera gånger galant att räkna sina tre stenar, sina tre mynt, sina två skruvar eller vad det var jag gav henne. Visst hamnade det ibland två saker på en gång i lådan, men då bara tog jag upp det igen och hon fattade galoppen och börjande om: "Eeeeen", "Tååååå", "Teeee". Och för varje gång sa hon glatt: "Igen!" Och även denna gång var det jag som tillslut fick avsluta leken.

Svårare behöver det inte vara att arbeta med den matematiska utvecklingen som det så fint heter i läroplanen. En burk, några blandade små saker och ett leksuget barn är allt som behövs! :) Det här är bara ett sätt att leka med matematiken. Det kommer säkert fler tips här längre fram! För det är inte bara barnen som tycker det här är kul... =)