torsdag 10 december 2009

Det var en gång...

Det var en gång en mamma och en 2-årig Liva som satt vid köksbordet och grät. Liva för att hon inte sovit middag och inte tålde att hon inte fick hälla ut alla russin ur paketet. Mamman för att hon också var trött och inte längre orkade med sin trilskande 2-åring.

Efter en stund sa Liva genom tårarna:"Ja essen!" Mamman sa: "Ja, du är lessen." Liva sa: "Mamma essen." Mamman svarade: "Ja, mamma är också lessen." Då klappade Liva mamman på kinden. Och då klappade mamman Liva på kinden. Liva gav mamman en puss mitt på mun och sa: "Gada!" Mamman sa: "Ja, nu är vi glada!" Sen var åter både Liva och mamman sina vanliga glada jag igen. Liva började förnöjt äta sina tilldelade russin och mamman fick åter hopp om livet. Det vill säga hon fick hopp om att överleva eftermiddagen.

Snipp, snapp, snut. Så var sagan slut!

3 kommentarer:

Fru Gustafsson sa...

Vilken vacker saga!

Idalina sa...

Så mysigt...
GOTT NYTT ÅR TILL DIG OCH HELA FAMILJEN!

Anonym sa...

:)Känner igen mig!:)
Gud välsigne dig med all kraft! Tvinga nga att vara barnvakt ibland oxå (syskonskaran kan delas upp oxå), barnen överlever och barnvakter kan man alltid hitta nya, haha!:)

Vore kul att ses! Emmelina kommer fortfarande ihåg Joy!
Kram Lotta