Obotligt positiva!

Det är en sådan gåva att få ha barn i 4-års åldern omkring sig. De är så härligt positiva och glada i alla lägen. I alla fall är ett par av mina dagbarn det. Ta bara idag. Det är den 12:e december och man vaknar till 0 grader och regn. All den pyttelilla snö som trots allt legat på marken några dar är totalt försvunnen. Finito. Borta! Kvar finns bara grå asfalt, kala gråa träd och regn, regn, regn. En och annan förrädisk isplätt finns också kvar som små minnesmonument över den hädangångna vintern. Men låter 4-åringarna detta påverka deras humör och livsglädje? Inte ett dugg! Jag säger lite käckt: "Ja, nu är det regn och då kan vi ju gå ut och hoppa i vattenpölarna!" Jag säger detta med ironin sprutande ut genom örnen, men det märker ju inte dom obotligt positiva. Nej de utbrister glädjestrålande: "Jaaaaa!" Sedan hoppar de kvickt i galonkläder och allvädersstövlar och rusar ut. Hoppar i pölarna så att vattnet sprutar i några sekunder och får sedan syn på något annat fantastiskt spännande att kasta sig över; Den vattenfyllda sandlådan! Snart är de helt upptagna med projekt: "Tömma-sandlådan-på-vatten". Fram och åter går de med sina spadar och pyttsar ut lite vatten i taget, ber om nya torra vantar var femte minut ungefär och är alldeles, alldeles överlyckliga! Att det istället borde vara snö och några minus och en tur till pulkabacken, verkar de inte ha en enda blek tanke på.

Vi har en del att lära av dessa små obotligt positiva varelser kära ni. I alla fall har jag det! Tänk att alltid på detta sätt se det positiva i alla situationer och göra det bästa av dem! Så mycket gladare världen skulle bli. Jag är så tacksam för att ha dessa glädjespridare runt mig hela dagarna som lär mig hur livet bör levas!

Några obetydliga rader

Tänkte att om jag skriver några rader, vilka som helst,  så kanske blogglusten kommer igång igen. Det brukar den nämligen göra bara jag går in och skriver att jag tappat den. För det är lusten som fattas, inte ämnen att skriva om. Nej då, jag har flera blogginlägg av skilda typer pågång i huvudet. Det är ämnen som dagboksskrivande, om mitt egna bokprojekt, om julen, om en bok jag nyss läst, om adventskalendern jag gör med dagbarnen, om adventsboken jag läser med mina egna och, och.... Ja, ni hör ju själva. Jag skulle kunna blogga dagligen bara den där eländiga blogglusten infann sig. Så med dessa obetydliga rader hoppas jag alltså få igång den. Imorgon, eller möjligen på tisdag får vi se om det lyckades. Nu ska jag krypa ner i sängen och läsa Onkel Toms stuga. Läste den i mellanstadiet sist och nu tyckte jag det var dax igen. God kväll!

Tyst i dagarna de tre

Det tre första dagarna av december tillbringade jag ute på vår församlingsgård Ribbingebäck.  Det var en så kallad "tyst retreat", vilket innebär att vi inte talar med varandra under hela tiden. Även måltiderna intas under tystnad (med stilla klassisk musik i bakgrunden). Tystnaden bryts bara då vi under fyra tillfällen under dagen samlas i kapellet och ber växelbön; dvs vi ber skrivna bibelpsalmer växelvis, uppdelade i två grupper. Tystnaden bryts också när retreatledaren håller bibelmeditation och vägledning.

Varför väljer man då att göra detta? Att bara gå runt och vara alldeles tyst kan ju verka fruktansvärt tråkigt och meningslöst. Men faktum är att det är det inte alls! Detta är det tredje året i rad jag startar december med en sådan här tyst retreat och jag kan nästan säga att jag på något sätt blivit beroende av dessa tysta dagar. Hur kommer det sig? Jo, för när allt annat tystnar runt omkring. Allt prat. Alla sociala medier. Alla vardagliga krav som man annars har. När allt bara blir tyst och stilla runt omkring en är det så mycket lättare att höra och uppleva Gud! För det är ju inte så att man går omkring i en tom tystnad. Nej, tystnaden uppfylls av Gud själv. För att försöka att på något sätt förklara vad jag upplever skulle jag vilja dela några rader från min dagbok från en av dagarna.

"När jag sitter här i kapellet efter aftonbönen och blickar upp mot Kristusbilden på korset, då känns det som en rymd av frid och glädje inom mig. Jag sitter här och blundar inför Gud, min Fader och inför Sonen och jag fylls av en rymd av ljus och bubblande glädje. När det yttre tystnar fylls mitt inre med jubel."

Dessa dagar i tystnad är oerhört dyrbara för mig. Jag kommer närmare min Frälsare Jesus och uppfylls så av hans kärlek och frid att jag får lättare att även sedan, hemma i min vardag med familj och dagbarn finna denna frid och detta lugn varje dag. Speciellt skönt är det att ta dessa stilla dagar i början av december. De hjälper mig att hålla vårt samhälles stress kring julen borta och i stället fokusera på julens sanna budskap. Om Gud som steg ned till jorden som ett litet barn för att frälsa dig och mig. Varje ljus jag tänder, varje adventsstjärna jag ser, varje julklapp jag slår in vill jag ska påminna mig om just detta. Gud kom till jorden och blev Emanuel; Gud med oss!

Paketkalendern är klar!!

Detta mina vänner är ett under ni ser! Det är en paketkalender, fylld med alla paket redan kvällen innan den 1:a december och klockan är inte ens särskilt mycket! Faktum är att halva varit klar i flera veckor! Tidigare år har jag i bästa fall hunnit skrapa ihop de första paketen och sedan jobbat hårt för att fylla på eftersom sedan. Så skönt att det inte blev så i år! Nu kan jag lugnt njuta av att se barnen öppna sina paket om morgnarna, utan den lilla klumpen av stress över att det fattas paket.

Paketkalendern är den enklast möjliga. Jag har bara satt upp alla paketen på ett snöre med klädnypor numrerade 1-24. Barnen de fyra får ett paket var fjärde dag! Bestämde mig redan för flera år sedan att inte snurra in mig i att alla skulle ha var sin, det skulle ju bli 92 paket!! Inte en chans! Och eftersom de aldrig fått var sin är de så nöjda med detta och sen har de var sin chokladkalender att öppna de andra dagarna. Dessutom tycker de att det är minst lika spännande att se vad syskonen får. Kan riktigt höra de springande små fötterna redan och de glada tillropen jag brukar vakna av under december. Ska bli så mysigt!

Åh vilken glädje! Det är 1:a Advent!

Det är 1:a advent och jag känner sådan lycka! Och då inte bara för att jag bakat årets första pepparkakor med barnen och att den fösta snön kom som en välsignelse över bygden ikväll. Nej, den djupaste lyckan känner jag över min Frälsare! Jesus, Guds son som kom till oss här nere i mörkret på jorden med sitt ljus. Nu går vi in i väntan på hans ankomst och det är en sådan outsäglig lycka att detta inte bara är en tradition eller en saga. Nej det är en brinnande verklighet. Jag känner honom som vi sjunger om och firar. Jag känner Frälsaren och hans kärlek brinner i mitt bröst! Därför är jag så glad denna 1:a advent.

Adventljustake och nyputsade fönster

Nu är det snart, snart 1:a advent och jag är redo! För igår pysslade jag ihop denna fina adventsljusstake. Jag kände för något nytt i år och hittade inspiration till denna i en jultidning. Den består av en trädlåda ihoplimmad och ihopspikad av rester från en kasserad gammal kista. Sen har jag fyllt den med sand och satt i hemgjorda ljushållare. Jag klippte till dem av konservburkar och lindade runt ljusen för rätt storlek. Så snodde jag runt några varv med ståltråd och satte ner dem. Hade tänkt köpa ljushållare, men då jag glömde det, blev det hemgjorda istället. Hoppas det ska gå smidigt att byta ljusen sen bara.

Nåja. Sedan satte jag i själva ljusen och började med det roliga pyntandet! Började med mossa, la sedan dit vitlök och rödlök lite här och var. Fortsatte med stjärnanis, buxbom och så till sist små fina glittrande pärlor som jag spritt ut på en bit ståltråd och slingrade runt om ljusen. Det hade förstås blivit ännu nättare och finare med silvertråd, men man tager vad man haver. Slutligen lindade jag så en remsa grovt tyg (typ juteväv skulle jag tro) som jag klippt från en loppisduk jag köpt för 5 kr samma dag runt den grova lådan. Fäste den med Karlssons klister. Så var min ljusstake klar och jag är mycket nöjd med resultatet måste jag säga.

Mycket nöjd är jag också med att jag denna eftermiddag lyckats med konststycket att putsa alla fönster (utom i sovrummen), stryka tillhörande gardiner samt skruvat upp dito gardinstänger och satt upp gardinerna. Brukar inte alls vara såhär ordentlig (även om jag i mina drömmar önskat det). Men nu var jag bara så illa tvungen. Efter vattenskadan var ju alla gardiner smutsiga och ett fint litet damm låg som en hinna över fönstren (i gott sällskap av kladdiga fingeravtryck). Eftersom det också blivit omtapetserat var ju  gardinstänger och allt sådant bortskruvat. Gardinerna har därför legat tvättade och ostrukna under flera veckor i tvättstugan och fönstren har jag inte orkat ta tag i tidigare. Men idag fick jag det alltså gjort alltihop och det känns så fantastiskt skönt ska ni veta! Nu är det bara stjärnorna och de sjuarmade ljusstakarna kvar, så är det riktigt adventsfint här i stugan minsann!

Ha en skön lördagkväll!

Vilken ska bort?

Ikväll lekte vi den välkända leken: "Vilken ska bort?". Leken går, som ni säkert känner till, ut på att komma på vilket av fyra föremål som inte passar ihop med de andra. Brasse i "Fem myror är fler än fyra elefanter" är väldigt förtjust i just den här leken. Och det var mina barn med!

Vi turades om alla fem (jag och barnen alltså) att hämta fyra saker och bestämma hur tre av dem hörde ihop. De övriga fick gissa! Och jag måste säga att de är kluriga värre mina ungar. Allihopa hittade på så kluriga lösningar att vi andra gissade och gissade och gissade och bara ibland kunde vi komma på hur det skulle vara. Det var härligt att se med vilken iver de hängav sig åt denna lek och hur kreativa lösningar de hittade på. Till och med Lilla L (4) kunde hitta på så svåra saker att vi gick bet allihopa.

Detta var en lyckad fredagsysselsättning. Alla kunde vara med och även Nonno (9) som är lite svår och oftast inte gillar det alla andra gillar gick in i detta med liv och lust.

Och för att även ni mina fina (men fåordiga) bloggläsare ska få lite roligt, ska ni få gissa hur sakerna här ovan hör ihop och vilken som ska bort. Och kom ihåg att motivera varför!

Happy guesing och glad 1:a advents helg!