onsdag 29 juni 2011

Supergodaste maten för grillen och härligt varma dagar!!


Ikväll fick jag in en riktig fullträff till middag! När maken började äta kunde han inte nog uttrycka hur "fruktanssvärt gott detta var!!" Han kunde inte komma ihåg när han sist ätit något så gott och gick så långt att han menade att denna maten kvalade in på topp 10 av det godaste han ätit nånsin!! Jojjo minnsan! Under hela måltiden höll han sen på att ösa superlativ över maten och som en liten bonus (eller ganska stor faktiskt) älskade alla barnen det också! Boppo som annars inte gillar potatis över huvud taget sa att detta var den godaste potatis han ätit i hela sitt liv och barnen slogs om de sista små potäterna. Bara en annan mor kan nog förstå hur gott det känns i hjärtat med sådana här omdömen istället för gnäll och sura miner. Men nu förstår jag att ni håller på att spricka av nyfikenhet så jag är så vänlig och delar med mig av receptet utan vidare krussiduller.

Here we go...recpeptet är lite jag tog vad jag hade...

Köttfärsspett med smak av vitlök och oregano

1 scharlotten lök (hade bara en)
ca 500 g köttfärs (eller vad det nu kan ha varit i påsen)
en näve finklippt gräslök
2 ägg
chilisås (jag tänkte ta ca 2 msk, men slant lite så det blev nog 4)
oregano (nån msk)
2 pressade vitlöksklyftor
en massa varv med pepparkvarnen (jag har en pepparblandning med många pepparsorter)
ca 1 dl 40% grädde
1 msk fiberhusk (funkar med ströbröd för icke LCHF:are)

1. Låt fiberhusken svälla i grädden några minuter
2. Fin hacka löken.
3. Blanda ihop alla övriga ingredienser med lök och gräddblandningen
4. Fördela köttfärsen på grillspett (är de av trä bör de ha legat i vatten några timmar först)
5. Grilla dem på grillen ute i solen!

När det gäller själva grillningen av spetten tipsar min käre make om några knep för att få dem att hålla ihop. För det första ska de grillas tvärs över gallret för att undvika att de åker emellan spjälorna. För det andra är det till stor hjälp att i början av grillningen hjälpa till med en stekspade underifrån när man ska rotera dem. Over and out from the husband.

Smörstekt färkpotatis


Ta med fördel små potatisar. Rengör dem noga och koka dem sedan i lättsaltat vatten. När de kokat klart (se till att inte överkoka här!) smälter du en massa riktigt smör i en stekpanna och häller i potatisarna. Rulla runt med dem ordentligt och stek på medelvärme tills de fått fin färg. Salta.

Busenkel supergod kall sås


Häll så mkt äkta cremefraiche du tror går åt i en skål. Vrid ganska många varv med chiliexplosion krydda och tillsätt sedan salt efter behag. Rör om och smaka av. Är du inte nöjd, så ta några varv till med chilikvarnen!

Slutligen. Servera det hela med en god blandad sallad ute på den solvarma altanen. Jag brukar göra det enkelt och köpa en sådandär salladsblandning i påse och tillsätta vad jag har hemma; tomat, paprika och kanske lite avocado.

ps smörstekta potatisar är ju inte LCHF, men dessa var för goda för att låta bli och jag gör faktiskt undantag när jag känner att det är ngt riktigt extra gott! ds

söndag 26 juni 2011

Brunch med fyrbarnsfamiljen

Idag sov jag och maken, aka mannen i mitt liv ut ordentligt och kunde ligga kvar i sängen till framåt 11-snåret! När hände det sist liksom?  När vi så i alla fall äntligen vaknat till liv, halkar vi upp och åker till affären för att handla lyxig brunch. Bara han och jag. Vi känner oss som nygifta igen och passar på att ge varandra en puss när vi klivit ur bilen. I affären går vi hand i hand och plockar ner det vi är sugna på i korgen. Konstatrerar framme vid kassan att vi nog aldrig tidigare i vårt liv handlat frukost halv tolv en förmiddag. Inte som vi kan erinra oss då i alla fall. När vi sedan kommer hem har barnen dukat ute på altanen och Jojjan 6 år har till och med skurit upp en hel gurka som hon lagt på ett fint fat, skurit upp ett plommon i bitar och lagt i en gräddkanna och ställt en röd pelaragon på bordet. Tillsammans ordnar vi sedan med resten. Maken gör "scrabbled egg" och steker upp lite lyxig korv. Vi lägger upp lufttorkad skinka, skär upp paprika, mixar nötter och koka ägg. När allt är klart bär vi ut det hela och intager en förnämlig brunch tillsammans. Känns lite overkligt att kunna göra så här fast vi inte är dinky, utan faktiskt fyrbarnsföräldrar numera. Men det fina i kråksången är att barnen nu börjat bli så stora (äldsta 10) att de kan leka själva på morgonen och låter oss sova och kan passa varandra medan vi sticker till affären själva. Efteråt hjälpte de även till med att duka in igen. Så vi har det ju till och med bättre än ett par utan barn. Häftig känsla! Och fortfarande är vi unga och vackra och har åren framför oss. Fördelen med att få barn tidigt. Ler. Vanligtvis är vi annars alltid i kyrkan denna tiden om söndagarna. Men nu var det så att vi kom hem från semestern halv två i natt och då var det urlyxigt att kunna få en sådan här start på den nya dagen!


 

ps. Beklagar de dåliga bilderna, men kameran låg någonstans i den ouppackade packningen och en telefon fick duga denna gången ds

fredag 24 juni 2011

Blåbär i solen


Lycka. Årets första blåbär till min frukost i solen! 

Glad midsommar!

onsdag 22 juni 2011

Läckö Slott på vårt sätt


Förmiddagens väder bjöd inte på mycket hopp för sjösättning av båten och när det sedan började spöregna dessutom gav vi helt upp hoppet och begav oss till Läckö Slott istället. Vi hade ringt turistbyrån och de hade berättat att det i år skulle finnas spännande rundvandringar för barn på slottet. När vi kom dit visade sig det dock inte vara aktuellt förrän i Juli. Men vi lät oss inte nedslås för det utan gjorde Läckö på vårt eget sätt istället...

Vi gick balansgång...






Vi hittade flera fågelbon med ungar i!


Här en liten fiskmåsunge. Senare såg vi även svalbon med ungar i!

Jojjan hittade kattsilver...


..och jag hittade kamomill.


Oklart vem av oss som blev lyckligast.

Vi åt glass och drack kaffe ner vi vattnet och då hade regnet hunnit dra förbi och solen sken från en klar himmel!


Lilla L kunde inte låta bli att bada fötterna.


Dock badade hon en i taget då vattnet enligt henne var iskallt!

Vad heter den här blomman mamma?


I ett dike hittade vi stora röda smultron. Alltid lika uppskattat av barn och vuxna!


Barnen klättrade och for i Läcköbron och var på strålande lekigt humör hela förmidagen.


Och vi hade en sådan där riktigt härlig familjegemenskap som man bara ska ha när man äntligen får en massa tid ihop på semestern!


Outgrundliga lekar med oväntade saker och skräp


Jag tror jag måste skapa en ny kategori här på bloggen. Vet dock inte riktigt vad jag ska kalla den. "Mycket nöje med små medel", "Nyskapande lek med skräp" eller kanske det lite längre men mer uttömmande; "Mina pojkars outgrundligt kreativa lekar med de mest oväntade saker". 


Det är nämligen så att jag och min man gång på gång slås av förundran över vilka otroliga lekar pojkarna hittar på. Hjärnan bakom är oftast Nonno har vi förstått, men även Boppo kommer med liknade uppslag. Låt mig exemplifiera; igår eftermiddag fick barnen en glass var. När vi föräldrar lite senare avslutade vårt kaffe på den (stundvis) soliga altanen, upptäcker vi att pojkarna är helt uppslukade av en till synes hysteriskt rolig lek. Vad leker de då med? Jo de har brutit av sina glasspinnar och kastar upp dem i luften. Varje gång de sedan landar ger dom ifrån sig ljud liknade dem man kan tänka sig att en hemmapublik ger ifrån sig när lagets stjärna får ett friläge, men skjuter i ribban... Sedan skrattar de och pratar med varandra upphetsat. Strax flyger ett gäng trasiga glasspinnar upp i luften igen, tätt följt av samma ljud och samma exalterade skratt. Jag vet inte hur länge de höll på med detta. Men det varade bra länge. Efter ett tag försvann så den ena glasspinnebiten efter den andra, men det hindrade inte att leken kunde fortsätta. Tillslut återstod en liten bit, men även den tycktes roa kolossalt. Vad jag förstod utvecklades leken eftersom lekmaterialet förändrades. Vad leken gick ut på? Det har jag fortfarande inte lyckats förstå. Vad jag förstår är dock att mina pojkar besitter en fantastisk kreativitet och kan skapa sig nöjen av till synes ingenting. Jag tycker det är helt fascinerande! Man brukar ju säga att lite roar små, men det här bevisar att lite kan roa även ganska stora pojkar (de ska börja i 3:an respektive 5:an). Allt som tycks behövas är kreativitet och en fantastisk fantasi!




tisdag 21 juni 2011

Tvingar mig själv att tänka positivt på B


Idag känner jag att jag får kämpa lite för att vara glad trots trist väder och allmänt dåligt humör här och var. Därför passar jag på att  fortsätta med tacksamhetsalfabetet och därmed tvinga mig själv att focusera på possitiva saker. Dagens bokstav är B. Och det första jag då tänker på är såklart mina barn! Vilka gåvor de är ändå. Fyra olika spännande personligheter som gör mitt liv så innehållsrikt och fantastiskt. Visst blir man ofta trött när de bråkar och tjafsar och slänger sina strumpor, kläder och pinaler överallt. Lämnar smulor över hela köket när de tagit sig en macka eller råkar skjuta ner en blomvas med mjukisbollen. Men tänk så underbara de är ändå. Skulle inte för allt i världen vilja var utan mina barn.


Annat på b att känna tacksamhet över en dag som denna är blommor, de står där och är vackra trots moln och endast 15 grader. Jag känner tacksamhet över bokstäver som fyller alla roliga, givande och spännande böcker jag så älskar att försvinna in i. Och utan bokstäver skulle ju inte heller bloggar finnas. Jag älskar att blogga. Det gör mig glad att skriva och lägga upp bilder. Det är faktiskt så att jag kan känna mig lite sur och nere. Men så sätter jag mig och skriver och knåpar ihop ett blogginlägg och sedan är jag solskenet själv igen. Så bloggar är icke något att förakta! Det är ju också ett roligt nöje att läsa andras trevliga bloggar. T ex den lättsamma, glada och snygga bloggen byjowithlove som ju faktiskt också börjar på b!

När man börjar tänka på det, finns det ju kolossalt mycket på b att känna glädje och tacksamhet över. Det finns ju blåbär och bär i största allmänhet. Bus och busiga barn (barn i allmänhet tänker jag på nu)Vår bil och vi har en båt! Bollar är jag mycket tacksam över också! De roar nämligen mina pojkar åtskilliga timmar varje dag Vad skulle de annars göra av all sin till synes outömmliga energi? Vågar inte ens tänka tanken...Vidare har jag ett par ben att gå, skutta och springa omkring med. Sköna gröna blad "smyckar dal och ängar" och blåmesar sjunger så vackert i björkarna. Ja jag skulle kunna fotsätta länge till. Men avslutar nu ändå med att känna enorm tacksamhet för min Bibel. Bibeln betyder obeskrivligt mycket för mig. Jag läser i den varje dag och får tröst, uppmuntran och styrka av orden i den. Jag möter helt enkelt Gud när jag öppnar bibelns pärmar! Och vad kan egentligen betyda mer än det?

Nu skulle jag bli glad så jätteglad om också du som läser ville berätta vad du är tacksam för som börjar på b?

Till dess. Ha en busbra dag!

söndag 19 juni 2011

Smultron och ett smält mammahjärta

Äntligen börjar smultronen mogna! Vi har lite smultron intill vårt staket och Lilla L har de senaste veckorna gått dit flera gånger om dagen  för att se om de blivit röda än. Men det har gått så trögt, så trögt och aldrig vill de bli röda...


Men så i helgen var vi på vår kyrkas församlingsgård. Mannen min har lett konfirmationslägret där under veckan och framåt helgen hakade vi på. Och kan man tänka sig! Igår fann så min lilla skrutta en hel liten slänt full med röda härliga smultron intill parkeringen där. Hon, hennes syster och ytterligare en liten tjej plockade och plockade lyckligt. Lilla L sjöng för full hals "Idas sommarvisa" om och om igen med stark betoning då hon kom till: "...å smultron det gör jag åt ba-a-rna..."och var så lycklig där i kvällssolen som för ovanlighetens skull behagade titta fram mellan molnen.  Sen kom hon och gav mig ett par små smultron och sjöng: "Å smultron det gör jag åt vu-u-xna, för det tycker jag dom kan få!"  och såg så finurlig ut. Det var ett litet sådant där guldögonblick som små mammor bara älskar och gör att deras ömma mammahjärtan smälter på fläcken.


Och vem har sagt att man bara kan trä smultron på strån? Det går ju precis lika bra på en blåklocka! 


Fast Lilla L hävdade att det faktiskt borde heta "Lila-klocka!!" och som vanligt var det ju så logiskt och sant.