tag:blogger.com,1999:blog-3338199639258063447.post2418944201143993932..comments2024-02-19T04:26:58.224+02:00Comments on Makena: Tempusångest!Makenahttp://www.blogger.com/profile/12500755149402439266noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-3338199639258063447.post-38846792862066249922012-03-06T15:13:16.561+02:002012-03-06T15:13:16.561+02:00Tack för dina synpunkter Anders! Du har en väldig...Tack för dina synpunkter Anders! Du har en väldigt bra poäng där att presens tempus kan komma ivägen för själva berättelsen, och då motverkar det ju mitt syfte att läsaren ska känna sig här och nu, Ska sätta mig och skriva om första kapitlet i preterium nu och se hur det känns. Lutar nog åt att jag skriver om helt tror jag. Bllir ju en del arbete, men jag älskar att bearbeta texter så det ska bara bli kul! Tack igen för att du tog dig tid att svara!Makenahttps://www.blogger.com/profile/12500755149402439266noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3338199639258063447.post-75791085526512338122012-03-06T10:53:55.133+02:002012-03-06T10:53:55.133+02:00Ja, nästan all fiction är skriven i preterium, vil...Ja, nästan all fiction är skriven i preterium, vilket betyder att din bok - om du håller fast vid nutid - kommer skilja sig från mängden. Och det kan ju vara bra men medför viss risk. Ingen lägger märke til preterium men presens är mer synligt (och kan komma i vägen för berättelsen). Det är viktigare att skilja sig från mängden genom bokens karaktärer, plot etc - inte genom att välja ett ovanligt tempus. Såvida du inte har goda skäl till det förstås.<br /><br />Tänker mig också att du nog kommer ramla på flera ställen där presens känns onaturligt. Så gör som "smultron" säger - skriv stycket i båda tempus. Försök också att skriva om första kapitlet. Även om du tycker det funkar bra i presens nu så kanske det blir ännu bättre i dåtid.Anders Lundbladhttps://www.blogger.com/profile/10194171528081296029noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3338199639258063447.post-69957418257388881222012-03-05T20:23:26.703+02:002012-03-05T20:23:26.703+02:00Tack för din kommentar!! Och jag provocerade lite ...Tack för din kommentar!! Och jag provocerade lite där med att anklaga mina läsare att hata att kommentera ;). Tycker f ö att du har väldigt bra tankar. Vet också att man måste vara konsekvent, det är ju därför jag är så osäker nu. Ja detta tål att funderas över. Och att prova att skriva om en bit kan kanske ge lite ljus. Btw så är det en fantasy för barn ca 7-9 år jag skriver :)Makenahttps://www.blogger.com/profile/12500755149402439266noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3338199639258063447.post-7106582037601002932012-03-05T20:14:44.023+02:002012-03-05T20:14:44.023+02:00Jag hatar inte att kommentera, men vet just inte o...Jag hatar inte att kommentera, men vet just inte om jag kan komma med nåt bra råd mer än att du måste bestämma dig. ;-) Och skriv INTE två böcker! Jag tror du måste ta en time out och läsa vad du skrivit hittills med "nya ögon" samt skriva stället du fastnade på i båda tempusformerna för att pröva dig fram innan du fattar beslut. Finns det nåt sätt att kringgå det hela? Jag vet ju inte alls vad du skriver, men man kan använda olika trix, som att någon läser eller att det är en text i texten. Jag tror inte att mystisk sagokänsla är beroende av tempus, men om du vill ändra, prova även att skriva om en liten del av det du redan skrivit för att "känna på det".<br /><br />Läste en gång att ett av de vanligaste misstagen nya <br />författare gör från är att blanda tempus i texten. Och det drar verkligen ned helhetsintrycket av en bok. (Minns att det var ett av problemen med Potensgivarna.) Så vad du en väljer är det viktigaste att du väljer och är konsekvent. Lycka till, Makena!smultronhttps://www.blogger.com/profile/05235183640008536305noreply@blogger.com