tisdag 23 februari 2010

Bokstäver av piprensare


Idag på eftermiddagen satt vi och gjorde spindlar av pärlor och piprensare (kan visa hur en annan gång). Då utbrister plötsligt ett av barnen "Det här är ett L!" och visar upp en grön piprensarbit som hon format till ett L.

Då gick mina hjärna igång. Aha! Att jag aldrig tänkt på det förut! Jag har vid olika tillfällen velat ha bokstäver att göra olika saker med. Skurit ut i papp, klippt ut i färgat papper och senast igår gjorde jag bokstäver i trolldeg. Alla de sätten har varit rätt krångliga och tidsödande. Och resultatet har inte alltid blivit det bästa. Men så fick jag tack vare denna flicka idén att man ju kan göra bokstäver av piprensare! Satte genast i gång och det gick så lätt och snabbt och var så kul! Raskt hade jag gjort till i, samt några av barnens begynnelsebokstäver. Men sen tog piprensarna slut! (Ska köpa mer så snart jag kan!) Jag tänker samla dem i en liten söt låda och sen ta fram och använda tillsammans med barnen på olika sätt.

Här följer några idéer som jag kommit på själv och också fått från olika håll:

* Låt ett barn i taget ta en bokstav ut lådan, och så får det sen springa iväg och försöka hitta något som börjar på den bokstaven (hjälp dem som behöver).

*Håll upp en bokstav och säg den tillsamman och skicka den sedan runt bland barnen. De kan känna på den och sen försöka fundera ut ett namn, ett djur eller en sak som börjar på den bokstaven. Finns det någon i ringen som har den bokstaven i sitt namn? Osv. Hjälp till där det behövs och det är helt okej att säga samma sak som någon kompis sagt om man inte kommer på något själv!

*Man kan lägga upp några bokstäver på golvet och be ett barn i taget att få en viss bokstav. Här kan man ju också passa på att benämna färgen om man har dem i olika färg. T ex: "Kan Maja ge mig det röda m:et?" osv

*Sprid ut bokstäverna på golvet i rummet och så får barnen sedan "gå på jakt" och leta efter den bokstav som kommer först i deras namn. Barnen kan såklart hjälpa varandra att hitta rätt!
När alla hittat pratar man kort om varje barns bokstav och namn. Blir ju också ett sätt att bli sedd av alla i gruppen och träna på att vara lite i centrum för en kort stund.

*Barnen kan få göra egna bokstäver av piprensare. Kanske bokstäverna i sitt namn? Limma upp dem på en tavla? Låt fantasin spinna igång!

*Inom Montessori pedagogiken använder man sig också på olika sätt av uppsättningar av bokstäver (finns gott om litteratur tex på biblioteket).

Detta är bara några idéer. Barnen kommer säkerligen att hitta på andra sätt att leka med bokstäverna och det är ju det som är hela grejen med detta. Att få igång barnens egen upptäckarlusta och kreativitet och på ett lekfullt sätt låta dem få upptäcka att det är roligt med bokstäver!

tisdag 16 februari 2010

OS-pyssel!

OS i Vancouver pågår ju som bekant som bäst. Jag började fundera på om man kunde involvera barnen i detta på något sätt.

Kom då tillslut fram till följande pyssel:

Hittade en bild på Olympiska ringarna på nätet som jag redigerade om lite på datorn så jag fick dem vita. Skrev ut och kopierade upp det antal jag behövde till mina barn och dagbarn.

Vi pratade sen idag runt mellisen om vad OS är. På väldigt basic nivå som en 3-åring kan hänga med i såklart. Sen fick de sina vita olympiska ringar framför sig och de fick färglägga en ring i taget med vattenfärg. Förklarade så att de skulle följa "vägen" runt, runt. Med en pensel gick detta faktiskt över förväntan för dessa små!

Sen hade jag också tagit fram tidningar med OS-bilder som de fick klippa ut och sen limma fast på eller runt om de olympiska ringarna och OS-tavlan var klar!

Så. Ett finfint OS-pyssel som inte bara ger lite kunskap om vad OS är. Utan också ger god motorisk träning i att måla en cirkel, klippa runt en bild, fästa lim på klippet och sen bestämma för sig för vart på bilden klippet passar. Många moment som ger bra träning! Dessutom är det ju ett ypperligt tillfälle att också prata om färgerna :)

torsdag 11 februari 2010

Alla hjärtans dag- pyssel


Har pysslat lite med mina härliga små dagbarn och då blev det förstås ett pyssel inför Alla hjärtans dag; hjärtprydda små boxar att kanske ge bort godis i, vad vet jag.

Hittade på det alldeles själv, då de pyssel jag hittade på nätet var alldeles för svåra för 2 och 3-åringar som ju jag har. Jag vill ju att de ska kunna göra själva! Men fast det passar 2-åringar så har även stora barn lika stor behållning av detta! Min 9-årige son var hemma när det skulle pysslas och han gav sig in i det med liv och lust han med!

Du behöver:
Tom mjölkförpackning (alt Bravojuice el dyl)
sax
papper (t ex baksidan av presentpapper)
färg (vattenfärg, hobbyfärg eller vad du har)
pensel
potatis
vass kniv
ev hjärtformad kakform
lim

Förbered så här:
*Klipp bort den övre halvan av förpackningen så att du får en liten låda
*Dela på potatisen och skär ett hjärta i den och ta bort det överflödiga så att du får en hjärtpress. Om man vill, och har tillräckligt stor potatis kan man istället trycka ner en kakform och sen skära bort runt om.
*Klipp till papper i lagom storlek. Mät på den tillklippta förpackningen så att det passar runt om. Vanligt A4 räcker inte runt, så därför använde jag baksidan på presentpapper istället.
*Lägg fram allt så att barnen kan sätta igång. Tips! Sätt en liten tejp bit i varje hörn på papperet om du använder present papper så att det ligger plant på bordet.

Barnen gör så här:
Barnen kan nu måla med penseln på potatisen/potatisarna och sen trycka hjärtan på sitt papper. När de känner sig nöjda med sitt konstverk får de täcka förpackningens utsida med lim (kan behövas hjälp här för de minsta) Sen hjälper du barnet att sätta fast hjärtpapperet runt om förpackningen. Klart!

Alla barnen (mellan 2-9 år) tyckte det här var jätteroligt! Och de var så stolta över sina fina lådor sen! :)







fredag 5 februari 2010

Att drömma

jojjan: "Jag vet hur det är när man drömmer."
jojjan: "Det är när man är hemma hos sin kompis fast man ligger hemma i sin säng."
jojjan: "Jag brukar känna med handen om det är mjukt eller hårt..."
jojjan:"...för då vet man om drömmer eller om det är på riktigt."
jojjan: "Eller så känner jag på golvet om det är hårt eller kallt..."
jojjan: "..så att man vet om man är inne eller ute."

torsdag 4 februari 2010

Nu känner jag livet i mig!




Inspirerad av min kollega Emma gick vi idag efter maten ut och grävde snötunnlar i snön! Först besegrade vi den stora snöhögen genom att gräva en tunnel rakt igenom. Barnen blev förtjusta när de kunde krypa in i högen och komma ut på andra sidan. Till och med lilla Liva 2 år klarade att ta sig igenom för egen maskin och ropade glatt: "Titt ut!" varje gång hon kom ut på andra sidan. Så härligt att se! Barnen kröp så fram och tillbaka genom snötunneln och tog allt mer skepnad av små söta snögubbar. Under tiden började jag, lycklig som ett barn, på ytterligare en tunnel som skulle möta den första så att man kunde komma ut på två ställen. Den blev också snart klar. Barnen kröp och kröp och jag satte igång med ytterligare en tunnel; den tredje vägen ut ur huvudtunneln. Den var lite knivigare att få igenom pga av lite för stor spade. Men med ytterligare en liten spade lyckades jag och min 5-åring till slut mötas där inne i snöunderjorden. Vi karvade och karvade och så tog hon sig igenom! Då kastade jag spaden åt sidan (jackan hade också åkt av vid det här laget) och tog mig in igenom en av tunnlarna jag med! Barnen skrattade och sa att jag nog var för stor, men se där hade de fel! Igenom kom jag. Och där och då, kravlande i den trånga tunneln med snö som hittade in till bara magen, kände jag livet inom mig! Så barnsligt lycklig man kan bli av att krypa igenom en snötunnel! Och detta får man betalt för. Jag måste ju ha världens bästa jobb!